Ta tillvara äldres kompetens och erfarenhet i arbetslivet
All påverkan i arbetsmiljön, positiv och negativ, från första arbetsdagen har betydelse för arbetsförmågan, viljan och orken att arbeta senare i livet. Läs mer om vad som får medarbetare att vilja arbeta längre än till 65 år. Och vad kan arbetsgivare göra för att bibehålla den kompetens och erfarenhet som äldre i arbetslivet bidrar med?
Arbetsmiljön under arbetslivet men även den egna hälsan påverkar när människor går i pension. Åldersgränser i lagar och andra regler har stor betydelse men också arbetsgivares, arbetskamraters och övrig omgivnings attityder och förväntningar.
De faktorer som påverkar medarbetarnas vilja att stanna till 65 år eller längre är
- ekonomisk standard
- trivsel med arbetet
- den sociala kontakten med kollegorna
- friheten att arbeta så mycket/lite den enskilda personen önskar
- känslan av sammanhang.
När arbetstagare själva rangordnar förslag på åtgärder som de anser har betydelse för att de ska stanna kvar på arbetet efter 69 år eller äldre ser det ut så här:
- Kortare arbetstid
- Högre lön
- Friskvård på arbetstid
- Att ha fokus på arbetsuppgifter som upplevs intressanta och viktiga
- Möjlighet till anpassade arbetsuppgifter till sin arbetsförmåga
- Sänkt arbetstakt
Källa: Regeringens rapport Äldre har aldrig varit yngre - allt fler kan och vill jobba längre, SOU 2020:69 (regeringen.se) (pdf) (sammanställning av ett flertal studier)
De faktorer som förvandlar ålder till ett handikapp är främst relaterade till arbetsförhållanden som försvårar för den anställde att utnyttja sin aktuella kapacitet och arbetsorganisationer som hindrar den anställde från att växa i arbetet.
Ibland behöver arbetsgivaren göra anpassningar utifrån de äldres fysiska och kognitiva förmågor. Fysiska förmågor som påverkas är bland annat muskelstyrka, syn och hörsel. Här finns tekniska hjälpmedel att tillgå.
När det gäller de kognitiva förmågorna har senior arbetskraft inte svårare att lära nya saker, men det tar i allmänhet lite längre tid. Att kunskapen är meningsfull och att den som lär sig har motivation för inlärningen är särskilt viktigt. Forskning visar att den mentala arbetsförmågan är relativt opåverkad på gruppnivå fram till åtminstone 70-80 års ålder. Det skiljer sig dock alltmer på individnivå ju äldre man blir, inte minst beroende på att en del sjukdomar blir vanligare med stigande ålder.
Så kan det vara hälsofrämjande att jobba längre
Ett längre arbetsliv innebär att man kan behöva senarelägga avtrappningen av kompetensutvecklingen av den enskilde. Forskning har visat att ett arbetsliv som bidar till kognitivt engagemang och stimulans är bra för att bevara våra förmågor och är i detta avseende alltså hälsofrämjande.
Arbetsgivare kan bli mycket bättre på att ta tillvara äldres erfarenhet och kunskap. Ett arbetssätt som arbetsgivare använt och som varit framgångsrikt är 80-90-100-modellen. Modellen innebär att den seniora arbetstagaren arbetar 80 procent, får 90 procent i lön och behåller 100 procent av avsättningen till tjänstepensionen. Ett annat framgångsrikt sätt är mentorskap som möjliggör kunskapsöverföring till yngre medarbetare.
Ett annat aktuellt ämne i forskningen som är relaterat till ålder är klimakteriet. Klimakteriebesvär ska i första hand hanteras inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt Arbetsmiljöverket. Om det är en riskfaktor i arbetsmiljön kan anpassningar vara nödvändiga.