1. Vilka bodde och arbetade i en by i Hälsingland på 1850-talet?
-
- Hälsingland på 1850-talet
-
-
Syfte
Att hjälpa eleverna att placera 1800-talet tidsmässigt och få hjälp med att tyda historiska källor från 1800-talet.
Metod
- Fråga eleverna vad de vet om 1800-talet. Gör det i form av E.P.A. (Enskilt, Par, Alla).
- Vilken är den äldsta människa ni känner? Räkna ut hur många generationer det behövs för att komma till 1850- talet.
- Visa och förklara vad ett husförhörsprotokoll är och förklara de olika kolumnerna för eleverna.
Välj län och kommun utifrån var er skola ligger. Poängtera att registret och människorna bakom namnen har funnits på riktigt.
- Förbered ett kuvert innehållande ett husförhörsprotokoll från olika gårdar. Skriv gårdens namn på kuvertet. (Bilaga 2,3,4,5 och 6)
- Eleverna ska nu tyda protokollet och diskutera vilka av personerna som de ska välja ut att skapa en karaktär till.
Reflektioner
Många elever har svårt att förståtidsaspekten i historien. En lösning är att eleverna utgår från sig själva och tänker på den äldsta person de känner. När var den personens föräldrar födda?
Om man fortsätter så bakåt i tiden är det brukligt att tänka sig tre generationer på ett århundrade. Att använda sig av skriftliga källor från 1800-talet i undervisningen är en utmaning för eleverna då de har svårt att tyda handstil och stavning. Men i gengäld så kan äktheten väcka en historisk nyfikenhet samt en förståelse för att det inte handlar om en berättelse, utan riktiga människor som du och jag.
Länkar/material
sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv
Bilagor
Bilaga 1 Lathund till att tyda kyrkböcker
Bilaga 2 Elevblad Delsbo
Bilaga 3 Elevblad Hanebo
Bilaga 4 Elevblad Ljusdal
Bilaga 5 Elevblad Ovanåker
Bilaga 6 Elevblad Söderala
Elevutvärdering/Loggbok
Berätta om den äldsta personen som du känner. Vilken historisk person har du valt att arbeta med? Beskriv personen så noga du kan. Hur tror du hen ser ut?
Centralt innehåll
Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter/skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män?