Det äldsta måleriet

Det tidigaste skriftliga belägget för bonader i Hälsingland är daterade år 1457, men från och med 1500-talet finns delar av äkta målade bonader bevarade.

1964 hittades flera bonader vid en reparation på Hans-Ersgården i Alfta. Det var cirka 80 kvm målningar på väv som hade placerats som underlag i ett innertak för att hindra isolering att ramla ner på våningen under.

I målningen berättas om Bibelns Ester, en vacker ung judinna som under judarnas fångenskap i Babylon blev bortgift med kung Ahasverus (Xerxses, död 485 f kr) och lyckades hindra förföljelsen av sitt folk. Målningen är odaterad, men Ester och hennes följe har alla målats i kläder som var högsta mode vid det svenska hovet på 1500-talets slut med puffärmar och pluderhosor. Vänder man på den kan man se att väven har återanvänts, baksidan är fylld av dekorativa mönster, troligen från 1400-talets slut.

Man målade även direkt på väggarnas timmer. Århundraden senare kunde timret återanvändas och idag kan man hitta gamla målade stockar t.ex. på vindens gavel.

Det verkar ha varit god efterfrågan på målare redan under 1500- och 1600-talet. I handlingar från den tiden har man funnit en stor mängd människor som benämnts som målare och som bodde i Hälsingland. Från 1700-talets mitt känner vi inte bara till namnen på flera målare utan kan också knyta dem till olika målningar, bl a Snickarmålar’n, Erik Ersson (1730-1800) från Snickars i Källeräng i Delsbo och den mycket kände målaren och korpralen vid Delsbo kompani, Gustaf Reuter (1699-1783).