Bernt-Olov Andersson
Kulturpristagare 2022.
Vad betyder det för dig att få det här priset?
Priset är en bekräftelse på att Region Gävleborg uppskattar att jag under snart 50 år har ägnat mig åt våra båda landskap både i kulturarbete, forskning, skönlitteratur och musik. Jag är född i Hälsingland och uppvuxen och bosatt i Gästrikland, även om jag under längre perioder bott på andra platser i landet. Gävleborg har alltid varit centralt i mitt liv och mitt författarskap.
Vad betyder kultur för dig?
I nästan hela mitt vuxna liv har jag arbetat som författare och kulturarbetare, så kulturen har naturligtvis varit det viktigaste för mig. Jag anser mig också ha en mission att gestalta min egen bakgrund och uppväxtmiljö, eftersom jag kommer ur arbetarklassen. Jag har som järnverksarbetare och byggnadssnickare erfarenhet av annorlunda miljöer. Dessa erfarenheter och miljöer är mycket sällan förekommande i litteraturen eller i andra kultursammanhang. Så det har för mig blivit en viktig uppgift, att som författaren Karl Rune Nordkvist från Bollnäs en gång sa, ”ge röst till de människor som ingen röst har.”
Vad är nästa steg i ditt arbete?
Jag har under 40 års tid skrivit krönikor i dagspressen och kommer att sammanställa en bok med krönikor som ges ut i begränsad upplaga. Fastän jag egentligen är pensionär så anlitas jag ofta som författare på bibliotek eller i föreningssammanhang. Tillsammans med musikern och kompositören Lennart Östblom har jag också ett visprogram med titeln Finnskogs-Lars Visor som även finns utgiven på Spotify och på CD. Jag har skrivit flera romaner med motiv från brukssamhället Sandviken och jag planerar att skriva ännu en roman som kan ses som avslutningen på en trilogi med historiska motiv.
Motivering till kulturpriset
Bernt-Olov Andersson är född 1947 i Kilafors, Hälsingland och uppvuxen och boende i Sandviken, Gästrikland. Han debuterade 1978 som poet och har sedan dess skrivit romaner, dramatik och sakprosa.
Sandviken och stadens bruksmiljö är centrala i hans författarskap där han blandar historieskrivning med målande miljöbeskrivningar och ett socialt patos. Bernt-Olov skrev själv i förordet i Gästrike-Hälsinge Litteratur 1996 att ”Alla skönlitterära författare är hjälplösa utan ett landskap yttre eller inre, vilka för det mesta sammanfaller. (…) För alla har vi ett landskap inom oss, vare sig det är en del av Sverige som är präglad av gnistregn kring flytande järn, eller en annan del som är präglad av skogar och milrök. Vackra landskap som Gästrikland och Hälsingland.”
I sin memoar "Den osynliga nåden" (2018) berättar han även om släkten i Hälsingland. 2021 publicerades ”Framtid ska min dotter heta” som är en roman om fattigdom, lidande och kamp, men också om människans förmåga att hitta glädjeämnen och att övervinna till synes oöverkomliga hinder. Den senaste i en lång rad av romaner med lokalhistorisk förankring som blivit lästa och angelägna långt bortom det järnverk där de utspelas.
Region Gävleborg vill med 2022 års kulturpris hedra författaren Bernt-Olov Andersson för sin omfångsrika produktion under snart ett halvt sekel. Ett författarskap med nationell spridning som gestaltar Gävleborgs landskap, kultur och historia.
Bernt-Olov Andersson har även lyft länets andra författare genom föreningar, publikationer och han har exempelvis haft stor delaktighet i bildandet av Stig Sjödin-sällskapet. Den litterära och kulturella scenen i Gävleborgs län hade varit långt mycket fattigare utan Bernt-Olov Andersson.