Kunskap om barn och unga

Andelen unga som anser att deras hälsa är bra eller mycket bra har minskat betydligt i senaste mätningen jämfört med mätningen 2019. Detta gäller både tjejer och killar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. För tjejer i årskurs 8 minskade andelen från 62 till 49 procent, och för tjejer i årskurs 2 på gymnasiet minskade andelen från 64 till 51 procent. För killar i årskurs 8 minskade andelen från 88 till 81 procent, och för killar i årskurs 2 på gymnasiet minskade andelen från 76 till 75 procent.

I alla kategorier av självrapporterade återkommande hälsobesvär som stress, huvudvärk, magont, nedstämdhet och aggression, är andelen högre bland tjejer än killar både i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Till exempel är det nästan tre gånger så många tjejer än killar i årskurs 8 som angett att de upplevt stress och huvudvärk flera gånger i veckan eller varje dag under de senaste sex månaderna (57 procent för stress och 27 procent för huvudvärk bland tjejer, jämfört med 19 procent för stress och 9 procent för huvudvärk bland killar). Skillnaderna mellan tjejer och killar minskar med ökad ålder.
Det finns också en skillnad i hur personer födda i Sverige och utrikesfödda i årskurs 8 skattar sin hälsa. Totalt sett var det något fler utrikesfödda som ansåg att deras hälsa var ganska eller mycket bra. Bland tjejer i årskurs 8 bedömde fler utrikesfödda sin hälsa som bättre än tjejer som är födda i Sverige (65 procent jämfört med 47 procent). Däremot bedömde färre utrikesfödda killar i årskurs 8 jämfört med killar födda i Sverige sin hälsa som ganska eller mycket bra (74 procent jämfört med 81 procent).

Bland alla tillfrågade grupper så anser fler killar än tjejer att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. Bland unga vuxna kan man sedan 2019 se en signifikant minskning av andelen tjejer som tycker att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden. Resultatet för årskurs 8 visar att andelen unga med någon form av funktionsnedsättning i större utsträckning uppger att det finns ganska lite att göra på fritiden jämfört med unga som inte har någon funktionsnedsättning.

Andelen unga i länet som uppger att de har blivit bestulna någon gång under de senaste sex månaderna har minskat betydligt sedan mätperioden 2019, vilket är en positiv utveckling. I årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet sjönk andelen från 15 till 4 procent respektive 12 till 5 procent. Bland unga vuxna minskade andelen från 12 till 4 procent.
Dessutom har andelen elever i årskurs 8 som uppger att de har blivit mobbade, trakasserade eller utfrysta minskat sedan förra mätperioden, från 27 till 21 procent.

Intresset för politik har ökat i alla åldersgrupper sedan förra mätperioden 2019, samtidigt som intresset för samhällsfrågor har minskat något. Trots det ökade politiska intresset är det färre personer som i den senaste undersökningen uppger att de vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. I årskurs 8 sjönk andelen från 41 till 28 procent mellan 2019 och 2022, och i gymnasiet årskurs 2 sjönk andelen från 51 till 34 procent.

När unga vuxna (19-25 år) fick välja vilken utmaning som är viktigast att lösa i Gävleborg, valde 46 procent "skapa förutsättningar för arbete och utbildning" som det mest prioriterade fokusområdet, det näst mest valda alternativet "fler bostäder" valdes av 31 %.

En fråga som rörde delaktighet för unga vuxna handlade om deras möjlighet att påverka Region Gävleborgs kollektivtrafik. Cirka en fjärdedel (26 procent) av de tillfrågade visste att de kunde skicka in förslag och hade antingen gjort det eller kunde tänka sig att göra det. 33 procent uppger att de inte kände till att de hade möjlighet att påverka, men att de kan tänka sig att skicka in synpunkter eller förslag. Resten visste inte att de hade möjlighet att skicka in förslag och kunde heller inte tänka sig att göra det.

De allra flesta (80-90 procent) tyckte att relationen till familj och vänner, familjens ekonomi samt skolsituationen var samma som tidigare eller bättre än innan coronapandemin. Däremot sticker frågorna om fysisk och psykisk hälsa ut. Jämfört med de andra dimensionerna var det fler som uppfattade att deras hälsa blivit lite eller mycket sämre jämfört med innan pandemin. Det fanns även skillnader mellan tjejer och killars upplevelse av hur coronapandemin har påverkat deras hälsa. Fler tjejer än killar i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 svarade att deras fysiska och psykiska hälsa hade blivit lite eller mycket sämre än före coronapandemin (18 respektive 10 procent för tjejer och killar i årskurs 8, och 21 respektive 11 procent för tjejer respektive killar i gymnasiet åk 2). Signifikant fler unga vuxna än i de andra åldersgrupperna tyckte att deras hälsa var lite eller mycket sämre nu än innan coronapandemin. Unga vuxna hade även mer negativa uppfattningar om hur coronapandemin inverkat på andra dimensioner i livet.