Månadens fotografi juni
Jobbade du på något av länets sjukhus på – ja säg 1960-talet? Då kanske du minns henne, damen med det perfekt stärkta vita förklädet som styrde sjukhusets basfunktioner med järnhand. Hon som hade koll på alltifrån hur många lakan som fanns i linneförrådet till hur många morötter som skulle beställas till söndagens kalopskok. Månadens fotografi föreställer husmor.
Inom sjukhusorganisationer fanns länge en tydlig hierarki bland sjukhuspersonalen. Personalens gamla, väletablerade titlar skvallrade om deras roller i den stora, komplicerade organisation ett sjukhus kan vara.
De olika titlarnas innebörd har varierat genom åren men tidigt i arkivmaterial hittar vi information om att ett sjukhus så kallade syssloman var en tjänsteman med chefsansvar för sjukhusets ekonomiska angelägenheter medan lasarettsläkaren var chef med inriktning mot hälso- och sjukvården. Lasarettsläkaren hade till en början det övergripande ansvaret för hela sjukhusets samlade vårdverksamhet men så småningom, när sjukhusen började delas upp i kliniker, blev det vanligt att respektive klinik fick överläkare, senare chefsläkare, med ansvar för sin klinik.
Klinikföreståndare är en annan gammal titel som förekommer i arkivhandlingar och som syftar till personen var ansvarsområde var att se till att kliniken var välfungerande och att basbehoven var tillfredsställande. Klinikföreståndaren, ofta en särskilt respekterad sjuksköterska med lång erfarenhet, kunde till exempel ha som ansvarsområde att tillse klinikens medicinförråd. I uppdraget ingick också att tillse att ordningen bland sjuksköterskorna och dess ansvarsområden var tillfredsställande.
Styrde sjukhusets basfunktioner med järnhand
Husmor är en annan titel som dyker upp tidigt i sjukhusens arkivhandlingar och det finns många fotografier föreställande husmor vid länets olika sjukhus. Men vem var hon då? Vad var husmors uppgift?
Husmor är en mycket gammal benämning på en kvinna som ansvarar för hem och hushåll och motsvarande yrkesroll på ett sjukhus var att husmor ansvarade bland annat för arbetsledning och administration mot verksamheter såsom kök, matsal, städ, förråd och underhåll.
I sjukhussammanhang kunde ett vanligt ansvarsområde för husmor vara att se till att köksbiträden anställdes till sjukhusens storkök samt att kontrollera att linneförråden var påfyllda och i oklanderligt skick. Husmor var länge bofast på sjukhusen och hon hade en egen lägenhet som kort och gott kallades husmorsbostaden. I många källor omnämns husmor med vördnad och respekt och hon tycks representera prydlighet och ordning och reda. Det bottnar troligen i att en del av husmors ansvarsområde var att se till att hela sjukhuset höll god standard. Där kunde ingå att ”sträcka upp” det biträde som på något sätt slarvat med att till exempel bädda patienternas sängar inför morgonronden.
Ann-Kristin Åstrand, länge verksam i landstinget och Region Gävleborg, överlämnande sin berättelse ”Min tid i Gävleborg 1972-2018” till regionarkivet innan hon gick i pension. Så här berättar Ann-Kristin om husmor:
”Före morgonronderna var det alltid bråttom. Patienterna skulle vara tvättade, rena och ha välbäddade sängar. De som var sängbundna låg nästan i givakt. Sjukvårdsbiträden och undersköterskor syntes aldrig till under ronden utan de höll sig i sköljrum, förråd eller i det pyttelilla personalrummet där det var rökning tillåten (!). Anställningar sköttes av husmor, syster Gullie. Hon var personalavdelning tillsammans med syster Stina. De hade en sekreterare till hjälp. Syster Gullie kunde komma upp på vårdavdelningarna vid 21-tiden och kontrollera att allt stod rätt till inför natten”.
