Beredskapsnivåer på sjukhusen

Samhällsstörningar är företeelser och händelser som hotar eller skadar det som ska skyddas i samhället. Varje region ska vid särskild händelse, eller vid risk för sådan händelse, ha förmåga att larma och aktivera de funktioner som är nödvändiga.

Händelser när beredskapsnivån höjs

Särskild händelse

Definieras inom sjukvården som en händelse som är så omfattande eller krävande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.

En särskild händelse kan innebära en större olycka med många drabbade som snabbt behöver tas omhand på ett kvalificerat sätt. Exempelvis vid störningar på grund av exempelvis vid störningar på grund av:

• väder/klimat,
• bränder,
• översvämningar,
• trafik- och transportolyckor/störningar,
• kemikalieolyckor,
• explosioner/skjutningar,
• pandemi/epidemi och
• andra händelser med flertalet drabbade.

Extraordinär händelse

Definieras som en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller en region.

Begreppet extraordinär händelse används främst på politiskt nivå inom Region Gävleborg och kan vara det samma som särskild händelse. Ordförande i Region Gävleborgs Krisledningsnämnd beslutar om en extraordinär händelse föreligger.

Katastrof

Med katastrof avses en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet och där belastningen är så hög att normala kvalitetskrav för medicinsk behandling inte längre kan upprätthållas trots adekvata åtgärder.

Tre beredskapsnivåer används

Socialstyrelsen har definierat tre nationella beredskapsnivåer. En beredskapsnivå kan aktiveras direkt på den högsta nivån eller stegvis genom upptrappning från en lägre nivå.

Region Gävleborgs sjukhus kan befinna sig i olika beredskapsnivåer samtidigt, beroende på händelsens karaktär och hur den påverkar resurser och behov i olika delar av verksamheten. För att gradvis kunna öka ledningsförmågan vid eller risk för kriser finns tre beredskapsnivåer utöver normalläget.

Följande tre nationella beredskapsnivåer gäller och kan vid behov användas lokalt på sjukhus eller för hela Region Gävleborgs sjukvårdsorganisation:

1. Stabsläge

Innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig informerad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Detta sker när en händelse inträffat eller riskerar att inträffa som kan påverka regionen eller enskilda verksamheter.

2. Förstärkningsläge

Innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner. Detta sker vid en händelse när det förväntas räcka med begränsad resursförstärkning eller med en omfördelning av befintliga resurser. På sjukhus kan vårdplatser frigöras, bemanning utökas och planerad verksamhet pausas.

3. Katastrofläge

Innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner och kan använda alla tillgängliga resurser och funktioner som behövs för att hantera händelsen.

Olika beredskapslägen kan förekomma mellan sjukhusen och på regional nivå.

Särskild sjukvårdsledning

Vid en särskild händelse kan Region Gävleborg aktivera en särskild sjukvårdsledning (SSL) på regional- och/eller lokal nivå. Detta är styrt av nationella råd och direktiv upprättade av Socialstyrelsen.

Behovet av att etablera särskild sjukvårdsledning (SSL) uppstår oftast då sjukvårdens resurser måste samordnas och ledas på ett särskilt sätt.

Särskild sjukvårdsledning ansvarar för ledningsuppgifter vid särskild händelse eller vid risk för sådan händelse.

Den regionala särskilda sjukvårdsledningen (SSL-R) har samverkansansvar mellan sjukhusen och externa aktörer, ansvarar för strategisk inriktning samt fattar regionsövergripande beslut.

Särskild sjukvårds ledning lokalt (SSL-L) återfinns på Hudiksvalls sjukhus, Bollnäs sjukhus och Gävle sjukhus. SSL-L leder det egna sjukhuset under händelsen.

Tjänsteman i beredskap (TiB)

Region Gävleborg har dygnet runt en tjänsteman i beredskap, vars uppdrag är att initiera och samordna det inledande krisledningsarbetet både regionalt och lokalt. Denna funktion är lagstadgad och bemannas av personer med särskild kompetens och utbildning. Tjänstemannen i beredskap, som larmas via SOS Alarm enligt fastställda rutiner, säkerställer en snabb och effektiv respons vid händelse av en kris.

Kommunikatör i beredskap (KiB)

Snabb och korrekt information till länets invånare, besökare och medarbetare är avgörande för att vi ska kunna uppfylla vårt samhällsansvar. Precis som tjänstemannen i beredskap är kommunikatören i beredskap tillgänglig dygnet runt, året om, och kan nås via tjänstemannen i beredskap (TiB).

Krigsorganisation 

Som en del av Sveriges totalförsvar har Region Gävleborg en krigsorganisation för att säkerställa att samhällets mest kritiska funktioner upprätthålls under höjd beredskap, krigsfara eller krig.

Det innebär att fortsätta bedriva hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling, forskning och kultur samt samverkan med övriga regioner, myndigheter och andra aktörer.

Förstärkningsresurs

Vid stora olyckor kan ambulansorganisationen snabbt öka bemanningen i sin verksamhet och sända ut mer personal med fordon och anpassad utrustning, förstärkningsresurs, om det är många skadade.

Förstärkningsresurser kan utgå från Ljusdal, Hudiksvall, Bollnäs, Söderhamn, Sandviken och Gävle.