Bakgrund - Jämlikhetsutredningen

Livsvillkoren för olika grupper skiljer sig åt i Sverige. Grupper med goda livsvillkor har det gott på flera sätt; hög utbildningsnivå, goda och stabila inkomster, högre medellivslängd, bättre hälsa, bor i tryggare områden och upplever en högre nivå av delaktighet och inflytande i samhället. Gruppen med mindre goda livsvillkor däremot har sämre ekonomiska förutsättningar, sämre hälsa, lever trängre i mindre attraktiva områden och upplever en lägre grad av delaktighet. Skillnaderna mellan grupperna ökar dessutom på många områden. Ett exempel är inkomstklyftorna som ökar stadigt. Sverige, som under lång tid hade de lägsta inkomstskillnaderna i Europa, är nu ett mittenland i nivå med Tyskland, Frankrike och Polen (OECD).

Att motverka ojämlikheten och främja jämlikhet mellan människor är en viktig framtidsfråga. Minskad ojämlikhet är exempelvis ett av de 17 målen inom den globala utvecklingsagendan Agenda 2030 som undertecknats av alla världens stats- och regeringschefer. 

De mönster och tendenser som finns på det nationella planet gäller också lokalt. Att motverka trenden med ökad ojämlikhet och istället öka jämlikheten är en prioriterad fråga för Region Gävleborg.

För att fördjupa kunskaperna om hur ojämlikheten ser ut i Gävleborgs län initierade Region Gävleborgs regionstyrelse en jämlikhetsutredning med uppdrag att ge en samlad beskrivning av skillnaderna i grundläggande livsvillkor mellan olika grupper i hela Gävleborgs län samt olika faktorers betydelse för och påverkan på ojämlikheten. Utredningen hade även i uppdrag att presentera en sammanställning av förslag till åtgärder för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa mellan grupper.

Målbilden med utredningen har varit att kunna erbjuda offentliga, privata och ideella aktörer i länet en gemensam nuläges- och kunskapsbild att samlas kring och att utredningen ska utgöra ytterligare ett verktyg för oss aktörer för att pressa tillbaka ojämlikheten människor emellan.