Nyhetsbrev 1 2023

Riktade hälsosamtal med 40-åringar i Gävleborg – ett uppsökande riktat arbetssätt som når jämlikt

Ett riktat arbetssätt i Region Gävleborg som skapar mer jämlika möjligheter för god hälsa är att länets alla hälsocentraler systematiskt och strukturerat bjuder in alla 40-åringar till Riktade hälsosamtal under året de fyller 40 år. Samtalet uppmärksammar frisk- och riskfaktorer för i första hand hjärt- och kärlsjukdom och diabetes, deltagaren erbjuds kunskap, stöd till förändring och uppföljning. Nu har en nationell systematisk kunskapsgenomgång visat att Riktade Hälsosamtal når de med lägre socioekonomiskt status och minskar socioekonomiska skillnader i hälsa.

Riktade hälsosamtal är en arbetsmodell för långsiktigt folkhälsoarbete, där svensk primärvård i sin ordinarie verksamhet samverkar med andra aktörer kring samhällsinriktade åtgärder. För närvarande erbjuds riktade hälsosamtal i 13 av landets 21 regioner. Fem regioner har tagit beslut om att införa modellen de närmaste åren. I Gävleborg har Riktade hälsosamtal till 40-åringar genomförts sedan 2001 i Gästrikland och sedan 2006 i Hälsingland. Samtalet uppmärksammar frisk- och riskfaktorer för i första hand hjärt-kärlsjukdom och diabetes, enligt en speciell modell. Deltagaren erbjuds kunskap, stöd till förändring och uppföljning om behov finns. Arbetssättet kombinerar både lågriskstrategi: som betyder att alla i åldersgruppen bjuds in och får ett samtal, och högriskstrategi: som betyder att riskfaktorer uppmärksammas och leder till erbjudande om uppföljning.

Forskning visar effekter på god och jämlik hälsa

Nyligen presenterades en systematisk vetenskaplig kunskapsgenomgång av den svenska modellen för Riktade hälsosamtal. Genomgången visade att modellen ger stora hälsoeffekter och leder till minskad förtida dödlighet, både total dödlighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom. Därtill sågs positiva effekter i form av mindre midjemått, lägre blodtryck, kolesterolnivåer, fasteblodsocker och BMI samt förbättrade matvanor.

En fråga som ofta uppkommer är om Riktade hälsosamtal når alla socioekonomiska grupper och om de har lika god effekt i utsatta grupper, eller om de kanske tvärtom ökar de sociala skillnaderna i hälsa. Forskningsstudierna som inrymdes inom kunskapsgenomgången indikerar att Riktade Hälsosamtal når även de med lägre socioekonomiskt status och minskar de socioekonomiska skillnaderna i hälsa.

Riktade hälsosamtal i Region Gävleborg

I Region Gävleborg ska samtliga 40-åringar erbjudas Riktat hälsosamtal vid sin hälsocentral det år de fyller 40 år och målet är att deltagandet uppgår till 60 procent. Preliminära siffror för år 2022 visar  att drygt 82 procent av 40-åringarna hade bjudits in under 2022. Av de inbjudna deltog ca 60 procent. Detta resulterade i att drygt 49 procent av populationen 40-åringar 2022 i Gävleborg har deltagit i sitt hälsosamtal. I jämförelse med de nationella siffrorna kan det konstateras att Primärvården i Gävleborg tar sig an sitt uppdrag bra och att Gävleborgarna har en bra deltagande. 

Vill du veta mer?

Riktade hälsosamtal, 40-åringar (regiongavleborg.se)

Inkludera fler kompetenser och bli mer hållbara

Med tvärfunktionella grupper, där olika kompetenser inom regional utveckling, social- ekonomisk och miljömässig hållbarhet samt utredning och analys ingår, ökar Region Gävleborg sin förmåga att hållbarhetsintegrera det regionala utvecklingsarbetet.

Region Gävleborgs regionala utvecklingsförvaltning har under 2022 arbetat fram ett nytt systematiskt arbetssätt för att hållbarhetsintegrera regionala strategier, program och planer. Arbetssättet, som kallas Hållbarhetssäkring, innebär att i ett tidigt skede då en ny regional strategi, program eller plan ska tas fram, med hjälp av flera olika kompetenser för att göra en grundlig analys utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Detta både för att säkra att hållbarhetsdimensionerna integreras i själva kärnan av arbetet och att insatser inom ramen för arbetet leder till ökad hållbarhet i Gävleborg.

Hållbarhetssäkring innebär att metodiskt ta sig igenom ett antal processteg som följer förändringslogikens faser: börläge, nuläge, kritiska faktorer och insatser.

Olika arbetssätt i olika delar av processen

De tre första stegen genomförs av en så kallad tvärgrupp (med kompetenser från sakområdet, hållbarhetsdimensionerna samt utredning och analys) och resultatet av deras arbete blir en hållbarhetsintegrerad nulägesanalys. Processen fortsätter sedan i två hållbarhetsverkstäder, där en större bredd av kompetenser inom regional utveckling deltar för att berika och förädla nulägesanalysen samt identifiera insatser för att nå det önskade börläget: med ökad hållbarhet i genomförandet av utvecklingsarbetet.

Hållbarhetssäkringen har testats i och med framtagandet av ett nytt regionalt serviceprogram för kommersiell service och resultatet har blivit över förväntan.

– Som programunderlag håller den här hållbarsäkringen en klass som jag aldrig skådat förr, säger Magdalena Berglin, strateg regional utveckling tillika projektledare.

Utifrån det goda resultatet av genomfört test implementeras nu arbetssättet i den regionala utvecklingsförvaltningen vid framtagning av regionala strategier, program och planer.

Lärdomar

Under framtagning och test av det nya arbetssättet Hållbarhetssäkring har många lärdomar inhämtats. En sådan är att analysfasen är viktig och behöver få ta tid. När många olika kompetenser deltar i en analys behöver tid ges för dialoger utifrån olika perspektiv för att kunna landa den samlade kompetensen. En annan lärdom är att arbetssättet underlättar det gemensamma lärandet: om varandras roller och uppdrag, om den egna rollen och uppdraget, om hållbarhetsintegrering i praktiken, om hur olika sakområden inom regional utveckling kan samverka bättre för större effekt, och inte vikten av lärande.

Några citat från deltagare vid de hållbarhetsverkstäder som genomfördes under testet, som visar på nyttan av att nyttja fler kompetenser i regionalt utvecklingsarbete:

Hållbarhetssäkringen har utarbetats inom ramen för projektet Vägar till hållbar utveckling som är finansierat av Tillväxtverket.

Projekt ska underlätta integration av tredjelandsmedborgare

Projektet Samverkan Gävleborg 2022 har beviljats medel från Asyl-, migrations- och integrationsfonden. Projektet pågår från 1 november 2022 till 26 april 2026 och leds av Länsstyrelsen Gävleborg. Syftet med projektet är att underlätta integrationen av tredjelandsmedborgare. Genom samverkan mellan aktörer och utveckling av metoder och arbetssätt ska strukturella hinder minskas och en effektivare integrationsprocess skapas.

Deltagande kommuner kommer att identifiera var i integrationsprocessen som samverkan och aktiviteter med andra aktörer, däribland RF-SISU, kan ske för att motverka perioder av inaktiv väntan. Genom förändrat arbetssätt med individen i fokus kommer projektet bidra till att målgruppen får möjlighet att öva på svenska och bygga nätverk.

– Nu är projektet i gång! Det är roligt att vi nu kan jobba vidare, rent praktiskt, med de lärdomar som kom fram i det föregående kunskapsprojektet. Vi har redan nu fått positiva reaktioner från flera personer som arbetar med målgruppen som uttrycker att de vill samverka för att utveckla arbetssätten” säger Peninha Fischer projektledare på Länsstyrelsen Gävleborg.

Deltagande aktörer

Länsstyrelsen Gävleborg är projektägare, de andra deltagarna i projektet är Hofors kommun, Ovanåkers kommun, Ockelbo kommun, Gävle kommun, Hudiksvalls kommun, Söderhamns kommun, Bollnäs kommun, Nordanstigs kommun, Högskolan i Gävle och RF-SISU Gävleborg.

RF-SISU Gävleborg kommer genom arbetet Hälsa för alla att bidra till att målgruppen får kunskaper om hälsa, föreningsliv samt öva på svenska och bygga nätverk.

– Mina förhoppningar är att vi når 700 deltagare under projektperioden på fyra år. Jag och mina kollegor på RF-SISU Gävleborg hoppas att potentiella deltagare kommer att vilja söka sig till vårt arbete med Hälsa för Alla för att de vill; för deras eget välmående men också för att gå mot en aktiv framtid här i Sverige. Vi vill ge så många som möjligt en så bra hälsoglädje som möjligt i den mån vi kan!” säger Kristina Skoglund-Hansson delprojektledare på RF-SISU Gävleborg.

Ett lärande projekt

Projektet bygger vidare på det föregående kunskapsprojektet Integration Gävleborg 2.0 som drevs av Länsstyrelsen Gävleborg tillsammans med Högskolan i Gävle och initierades av partnerskapet Integration Gävleborg.

Även Samverkan Gävleborg 2022 kommer i hög grad vara ett lärande projekt. Högskolan i Gävle kommer genomföra tre delstudier och bidra till ett fortsatt lärande om insatser som bidrar till integration. De kommer bland annat att genomföra en uppföljning med de personer som intervjuades i Integration Gävleborg 2.0.

Följ gärna projektet Samverkan Gävleborg 2022 på Länsstyrelsens webbplats.

Hälsa för alla ger rum för rörelse och utveckling

Som nyanländ mamma med små barn är det lätt att känna sig isolerad och sätta både sin egen hälsa och språkutveckling åt sidan. Med Hälsa för alla har RF-SISU Gävleborg tillsammans med SFI skapat lättillgängliga aktiviteter som passar stora som små. 

Afaf Radhison, RF-SISU Gävleborg, är samordnare för Hälsa för alla. Hon har under flera år startat många olika typer av grupper där nyanlända kombinerar språkutveckling med folkbildning. När SFI i Bollnäs nu har en grupp där mammalediga nyanlända träffas för att lära sig svenska och delta i olika aktiviteter hakade Afaf på. Nu får mammorna även lära sig mer om både fysisk och psykisk hälsa och får tillfälle att träna kroppen och lära sig mer om idrottsrörelsen.

– Den här gruppen blir lätt kvar hemma och tänker att de inte kan vara med på aktiviteter på grund av att de har små barn. I praktiken leder det till att de både får en svag språkutveckling, att de inte tar hand om sin hälsa på ett bra sätt och att de inte möter så många andra. I värsta fall mår de psykiskt dåligt och har svårt att komma in i samhället, säger Afaf.

– Med Hälsa för alla har vi velat skapa en mötesplats där kvinnornas nätverk kan växa, där de får kunskap om hur de kan ta hand om både sin kropp och sitt mentala mående och där de kan våga fråga och hitta nya kontakter, berättar Afaf.

Bra för kroppen och sover bättre

En av mammorna som deltar i Hälsa för alla är Amleset Michel. Hon kommer från Eritrea och har varit i Bollnäs i ungefär fem år. Amleset ser Hälsa för alla som en möjlighet att kunna ta sig in i samhället.

– Jag vill lära mig prata svenska bra. Jag vill kunna förklara för andra vad jag vill lära och göra. Jag tycker om att lära mig svenska och träffa mina kompisar här, säger hon.

Hon har inte tränat förut, men har lärt sig olika övningar och vill fortsätta träna.

– Förut gjorde jag inte det. Nu hoppar jag hopprep hemma också.

Hon berättar att när hon tränar märker hon att det är bra för kroppen och hon sover mycket bättre.

Märker att de öppnar upp

Mona Al-Malla är språkassistent på SFI och hon tycker att det är viktigt att berätta om hälsan i samhället.

– Vi får i gång viktiga diskussioner om hur man tar hand om sig. Vi pratar kvinnohälsa och vikten av att ha egentid. Det är jättebra. I början var de mycket isolerade hemma. Nu tar de kontakt med folk. Man märker tydligt att de öppnar upp.

Motverka utanförskap

Anna-Karin Zachrisson är SFI-lärare och tycker att kombinationen av språkinlärning, träning och folkbildning är bra:

– Det som Afaf gör här är jättebra, säger hon. Hon leder passen på en enkel svenska och har bland annat berättat om hur hon själv inte fick cykla i sitt hemland Irak, men att hon nu cyklar som fritidsintresse. De får en förebild i henne vilket är jättebra, då bygger vi upp ett förtroende, vilket gör att kvinnorna vågar prata om saker, säger hon.

– Vi märker att hälsan är ganska låg, man äter fel, rör inte på sig, blir stillasittande, och tänker inte på att hantera det. Nu lär de sig att promenera är bra och får tips om hur de kan göra.

Hitta en idrottsförening

När SFI-delen avslutas till sommaren kommer Afaf fortsätta att träffa gruppen.

– De ska få prova på olika aktiviteter och målet är att de ska hitta en idrottsförening där de kan fortsätta att vara aktiva, utvidga sitt nätverk ännu mer och fortsätta stärka sin hälsa, säger hon.

Läs mer om Hälsa för alla på RF-SISU Gävleborgs webbplats