Nyhetsbrev 2 2023

Lärande arbetssätt för att aktivera barn och unga med NPF-diagnoser

Gefle Judo Club
Johan Bergmark och Mikael Ressem, Gefle Judo Club.

Kampsport kan vara ett bra val för den som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Gävle Judo Club bestämde sig för att utveckla det spåret och utbilda alla sina gruppledare för att starta en NPF-grupp där alla ska kunna växa av sin träning. 

Johan Bergmark och föreningskollegan Mikael Ressem startade i höstas en träningsgrupp för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), det vill säga diagnoser som exempelvis Asperger och ADHD.

– Forskningen visar på att tydligheten i kampsport är bra för den som har en diagnos, säger Johan. Vi vet att vi har ett bra verktyg i judon, men vi ville formalisera arbetssättet och kommunicera det till de som vill prova på.

Utbildat alla grupptränare

– Vi ville öppna judon ännu mer för NPF-målgruppen, men tyckte samtidigt att det ställer krav på oss. Vilka förväntningar finns på oss om vi öppnar en sådan här grupp? Vi ville utbilda oss, så då tog vi kontakt med RF-SISU och kopplade på utbildaren Måns Lööf som har stor kunskap i de här frågorna genom sitt arbete inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har format metoden tillsammans och har sedan fortsatt lärandeprocessen tillsammans i föreningen. Idag har vi byggt upp ett strukturerat arbetssätt kring den här målgruppen och utbildat alla våra grupptränare, omkring 10 personer.

I sitt ledarskap jobbar Johan och Mikael mycket med att göra träningen stimulerande för att alla ska hålla koncentrationen uppe. Arbetssättet bygger på små tekniker i ledarskapet där man hela tiden läser av ”varför ser det ut så här just nu?”. Varje möte är ett tillfälle att lära sig något av varandra.

En plats för alla

– Man signalerar jättemycket med sin kropp, säger Johan. Vi jobbar med individfokus fast i grupp. Känslan ska vara att ”i dag växte jag av min träning”.

– Är det något vi önskar så är det att vi skulle vilja finnas ännu närmare skolorna och ha resurser för att kunna fånga upp ännu fler. Vi tror med hela hjärtat att det här är en plats för alla och att vi kan göra skillnad för individen.

Läs mer om Gefle Judo Clubs NPF-anpassade träning på RF-SISU Gävleborgs webbplats
I artikeln ger Johan och Mikael bland annat sina 5 bästa tips när du ska leda barn och unga med NPF-diagnos.


Samverkan för en meningsfull fritid för alla barn

Att ha tillgång till en meningsfull fritid är viktigt för barn och ungas hälsa. Men idag står många utanför fritidsaktiviteter av olika anledningar som höga avgifter, begränsande normer, oro över att inte passa in och allt fler barn blir därmed stillasittande. Därför arbetar RF-SISU Gävleborg med stöd av Region Gävleborg med att hitta former för samverkan mellan skola och föreningslivet och finna nya lösningar till problemen.

Riksidrottsförbundet och dess distrikt har sedan 2018 drivit regeringsuppdraget Rörelsesatsning i skolan. Genom processledning av RF-SISU Gävleborg har skolor i Gävleborg nu startat en mobilisering kring rörelse och fysisk aktivitet i samband med skoldagen och öppnar nu upp för att närma sig det lokala föreningslivet.

Under 2022 skrev Region Gävleborg och RF-SISU ett avtal om Idéburet offentligt partnerskap, IOP, om att utreda bryggan mellan skola och civilsamhälle för att testa metoder som kan förbättra förutsättningar till meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och ungdomar i vårt län. Detta har gjorts tillsammans med idrottsföreningar, skolor och andra aktörer i två särskild utvalda områden – stadsdelen Sätra i Gävle och Ovanåkers kommun. Utredningen har inneburit att ta reda på följande frågor:

  • Hur kan vi med gemensamma krafter ge fler barn möjligheten till en meningsfull och aktiv fritid?
  • Hur kan vi i föreningslivet synliggöra och sänka de trösklar som finns som kan vara ett hinder för barn att kunna delta?
  • Hur kan vi med skolan som arena nå ut till fler barn så att de själva kan vara med och utforma och påverka sin fritid?

Utredningen har resulterat i ett skapande och test av nya arbetsmetoder för att tillgängliggöra meningsfulla fritidsaktiviteter genom så kallad engagemangsguidning samt att bygga broar mellan föräldrar, föreningsliv, skola och andra aktörer i områdena. Det har rent konkret inneburit olika former av samordnarinsatser styrda av RF-SISU Gävleborg i samverkan med lokala och regionala samverkansparter, som t. ex Idrottens Dag (prova-på-dag), Start Your Impossible Camp (inspirationsläger med idrottsföreningar för barn med funktionshinder) samt uppstartande av föreningssamarbeten där föreningar och skolor besökt varandra och haft gemensamma aktiviteter. Vid några av dessa insatser har vårdnadshavare och anhöriga bjudits in och medverkat och tjänstepersoner från kommuner har funnits på plats för att lyssna in behov mm.

Insatser har även syftat till att identifiera och påverka rådande strukturer och verka för jämlika förutsättningar som ska bidra till ökad rörelse samt ökad tillgång till en meningsfull fritid för fler barn. Här har fokus legat på att introducera förhållningssättet rörelseförståelse (eng. Physical Literacy) som en lösning till att fler barn och ungdomar når sin fulla potential via rörelse och aktivitet.

Arbetet under avtalsåret sammanställs i en slutrapport i samverkan med Högskolan i Gävle under försommaren.


Stina Skoglund, Projektledare för Rörelsesatsning i skolan, RF-SISU Gävleborg


Kultur bidrar till barns och ungas aktiva och meningsfulla fritid

Barn och unga har ”rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet”, enligt artikel 31 av Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter. På så sätt har de rätt till en aktiv och meningsfull fritid.

Eget skapande, kulturella och konstnärliga upplevelser väcker tankar och aktiverar sinnen. Dessa erfarenheter ger barn och unga möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter samt utforska och uttrycka känslor. De kan själva prova sätt att uttrycka idéer. Att uppmuntra barns och ungas nyfikenhet och kreativitet är centralt i detta perspektiv. Det ger förutsättningar att våga skapa och bli en trygg kulturbesökare. Konst och kultur är djupt kopplade till fantasi, förundran och lust samt är grunden för  livslång bildning och identitetsutveckling.

- Regional kulturplan Gävleborg 2023-2026 preciserar att kulturaktörer med varaktigt regionalt uppdrag tar hänsyn till barns och ungas trygghet, säkerhet och särskilda behov samt strävar efter att ha samråd med barn och unga för att fånga upp åsikter och önskemål, säger Frédéric Thiabaud, kulturstrateg.

Genom bland annat kompetensutveckling och samverkan främjar kulturaktörerna barns och ungas tillgång till konst och kultur, där kulturarv och språkutveckling ingår.

Bokstart Gävleborg, en metod för att öka kunskap hos föräldrar om läsningens betydelse för de yngsta barnen

Bokstart syftar till att öka kunskap om hur språkutveckling gynnas av bokläsning. Efter ett treårigt projekt som finansierats av Kulturrådet driver Kultur Gävleborg Bokstartsarbete i sin ordinarie verksamhet sedan 2021. Detta sker i samverkan med flera olika aktörer, så som BHV (BarnHälsoVården), logopedin, folkbiblioteken och förskola, en förutsättning för att nå så många barn som möjligt.

- Barn som blir lästa för har större möjligheter att skapa sig ett stort ordförråd. Barn behöver kunna ca 5000 ord när de är 5 år för att senare i livet klara av att läsa och förstå en vanlig dagstidning. Vuxna behöver vara aktiva språkförebilder för sina barn redan från allra första början. Därför arbetar Kultur Gävleborg med Bokstart, säger Cajsa Blank, verksamhetsutvecklare biblioteksutveckling, barn och unga

Informationen om vad läsningen ger ditt barn sprids till vårdnadshavarna, andra vuxna nära barnen men även beslutsfattare och de professioner som arbetar med de yngsta barnen. Nätverkande är viktigt för att identifiera utvecklingsområden och genomföra fortbildning. Bokstartandet ser lite olika ut i olika kommuner. Metoden Gemensam bokläsning och material presenteras för familjerna: de får en gratis Bokstartskasse med innehåll om små barns språkutveckling, en barnbok och en läsfigur. Materialet finns både på svenska och Sveriges nationella minoritetsspråk.


Foto: Region Gävleborg