På fritidsgårdarna i Hudiksvalls kommun känner de unga sig trygga och inkluderade
Hudiksvalls kommuns fritidsgårdar har gjort ett genomgripande och långsiktigt arbete med fokus på genus, diskriminering och trygghet. Genom ett systematiskt arbete med så väl den fysiska miljön som med utbildning och värdegrundsprocess med personalen ses nu resultat genom ökad trygghet hos och jämställt deltagande från ungdomarna.
Fritidsgårdar kan generellt vara en plats som är ”rå” och ”bufflig”. Men på fritidsgårdarna i Hudiksvalls kommun upplever sig ungdomarna trygga, där är fritidsgårdarna är en trygg plats. Det finns en nolltolerans mot bråk och diskriminering som respekteras, det finns ett öppet, välkomnande och inkluderande klimat och verksamheten besöks i lika stor utsträckning av killar som tjejer – men det har inte alltid varit så, det har krävts ett enträget och långsiktigt arbete på flera fronter.
Under 2016-2017 identifierades ett behov på fritidsgårdarna i Hudiksvalls kommun att få fler tjejer till verksamheterna. Det blev startskottet för ett flera års omvandlingsarbete.
– Då var det uppskattningsvis 30 % av de som besökte fritidsgårdarna som var tjejer och personalens uppfattning var också att ”det är väl bra, det är ju som på andra ställen”, berättar Per Frid, enhetschef för fritidsgårdarna, och fortsätter: idag tycker vi inte det är bra förrän vi uppnått minst 60/40.
”Jag kommer in och känner att: wow här vill jag vara!”
Utvecklingsarbetet började med att fritidsgårdarna genomförde så kallade Genusroder: de gick igenom så väl de fysiska platserna som verksamheterna som erbjöds för att se dem ur ett jämställdhetsperspektiv: var platserna och verksamheterna verkligen öppna och tillåtande för alla?
– Genusronden visade till exempel att biljardborden måste bort, de skapade en machokultur: man ska vara bäst och i centrum, och de användes endast av killarna. Så det plockades bort, berättar Per Frid.
Även soffor plockades bort, de identifierades via genusronden som maktcentra: där kunde en person lägga sig och ta upp 3-4 platser och ingen vågade säga ifrån. Nu har fritidsgårdarna istället sittplatser för en person var.
– Det finns några få obekväma soffor, säger Per Frid med ett skratt och förklarar: men på dom sitter en nu på sin plats: en person, en plats. Vi har sittplatser, men vi har också rörelserum med t.ex. pingisbord och speglar för dans. Vi plockar aktivt bort pingisbordet under perioder, det får ”inte ta över”. Vi har en hel del skapande, vi har musikrum för studio, band, sång och kök för bakning och matlagning. Men oavsett var en är så kan personalen se en och ha uppsikt, och de unga kan också se personalen. Det skapar trygghet. Förut hade vi TV-spel i ett avgränsat rum, nu har vi det i mitt i lokalen och en får boka sin tid - det har en lugnande effekt.
Platsen är nu trygg och inkluderande
Det är ganska stora förändringar som har skett i den fysiska miljön: genom ombyggnationer på Hudiksvalls fritidsgård har de sett till att oavsett var en är i lokalerna så kan personalen har uppsikt. Entrén är byggd så att en kan komma in och se efter vilka som är på plats eller vilka aktiviteter som är på gång innan en bestämmer sig för att gå in eller inte.
– Tidigare syntes en direkt när en öppnade dörren och alla som var på plats vände sig om för att se vem som kom. Det sker inte nu, efter ombyggnationen, nu kan en känna sig trygg att komma in och en hamnar inte i centrum direkt när en kommer, berättar Per Frid.
Allas lika värde signaleras nu både fysiskt genom banderoller med pride-flaggor, tavlor med barnkonventionen och posters med diskrimineringsgrunderna, men också genom att personalen efterlever dem.
Det finns ett driv hos personalen att hela tiden bli bättre
Det är inte bara den fysiska miljön som har genomgått en omvandling. Det har även den psykosociala miljön gjort, och det började med ett minst lika tufft ombyggnadsjobb med personalens kompetenser och värderingar.
Fritidsgårdarna bjöd in Make equal för kompetenshöjning till personalen och för att tillsammans arbeta med metoden Jämlikhetseffekten. Per Frid berättar att förändringen som skedde hos personalen var bland det tuffaste, det är svårt att rannsaka sig själv:
– Vi tyckte ju att vi var jämlika, innan vi började, men det var väldigt nyttigt att diskutera, och det blev hårda diskussioner ibland.
– Det har varit bra att vi under hela tiden har varit en intakt grupp och att vi redan från start kände varandra väl. Det gick lätt att diskutera även om frågorna var ganska tuffa. Vi var ärliga mot varandra och vi kunde uttrycka det. Vi fick en väldigt sammansvetsad arbetsgrupp av det här arbetet.
Nya strukturerade arbetssätt och yrkesstolthet
En omvandling har också skett av personalens arbetssätt. Genom att bli medlem i KEKS, en medlemsorganisation för kvalitet och samverkan, har fritidsgårdarna fått till ett systematiskt arbete för, bland annat, ökad trygghet. Arbetet utgår ifrån en mötesplatsenkät och utifrån en loggbok. Från dessa får verksamheten månadsvisa rapporter om vilka som besöker fritidsgården, killar tjejer eller icke-binära, vilka dagar de besöker och hur mycket ungdomsproducerad tid (hur många aktivitetsgrupper) de har och vad de gör. Detta innebär att personalen varje månad får in faktiska underlag om besöken och verksamheten som personalen tidigare bara kunde gissa sig till. Nu används dessa underlag i planerandet och utvecklandet av arbetet på fritidsgårdarna – och det har gett resultat både på deltagandet från ungdomar och hos personalen:
– Under perioden januari - mars 2024 hade Hudiksvalls 2000 besök, 45 % var tjejer, 45 % var killar och 10 % var icke-binär. Det är ett väldigt bra resultat, och tänk: förut pratade vi inte ens om att det finns en icke-binär grupp!, säger Per Frid.
– Personalen upplever en yrkesstolthet, det är något annat att jobba på fritidsgårdarna nu, de har jobbat hårt med att granska sig själva och verksamheten, de har tagit fram flera handlingsplaner och det finns ett driv att hela tiden vilja bli bättre, att hela tiden vilja utveckla och förstärka arbetet, berättar Per Frid.
Personalens driv och deras syn på de unga är avgörande
Vad är det som har gjort att du kan beskriva arbetet som att ”Det har varit enkelt”?
– Den fysiska omvandlingen har gett oss i personalen möjligheter, ökat tryggheten: vi kan se de unga och de kan se oss. Men det avgörande har varit personalen. Att alla har varit med på den här förändringen, att alla har haft det här drivet och vilja göra den här förändringen.
Hur kommer arbetet att fortsätta utvecklas?
– För oss har det genom den här processen blivit viktigt att ha en annan syn på ungdomar, och att se att fritidsgården inte är personalens - den är de ungas. Vi måste se dem som kapabla och de ska vara med och driva verksamheten. Drömmen är att de unga ska vara delaktiga i allt, i budget, i rekryteringar, allt, avslutar Per Frid.