Rapporter om barn och ungas psykiska hälsa
De senaste åren, och nyligen, har det publicerats många rapporter om den psykiska hälsan hos barn och unga. Budskapet är tydligt: psykisk ohälsa hos unga ökar och både förebyggande arbete och behandlande insatser behöver prioriteras mer.
Barnombudsmannen beskriver i sin årsrapport Hur dåligt måste man må egentligen? - samhällets insatser för att främja barns psykiska hälsa (Barnombudsmannen.se) att allt fler barn uppger att de har psykiska besvär; att allt fler barn söker kontakt med vården för psykisk ohälsa; att behandling med psykofarmaka ökar kraftigt och att det är stor skillnad i förskrivningen mellan regionerna.
Bris beskriver i sin årsrapport Barnrapporten 2024 (Bris.se) en tydlig ökning av samtal kopplat till områdena skola, självskada och gängkriminalitet. Bris menar att det finns en bristande framtidstro hos de unga på dessa områden och beskriver att framtidstro är en förutsättning för att ett barn ska kunna må bra även här och nu.
MUCF:s beskiver i sin rapport UNG IDAG 2024:1 – En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige att andelen unga som bedömer sin hälsa som bra har minskat de senaste åren och att psykiska besvär i form av ängslan, oro och ångest är vanligt förekommande, särskilt bland unga tjejer. Allra högst är andelen bland tjejer med svensk bakgrund, där 76 procent uppger psykiska symtom. Myndigheten rapporterar också att andelen unga i åldern 13-24 år som vårdats för självskador och självmordsförsök fortfarande är oroväckande hög även om den minskat jämfört med år 2021.
SCB skriver, utifrån ny statistik från undersökningarna om barns levnadsförhållanden, att de flesta tjejer och killar 12–15 år mår ganska eller mycket bra. Men, när de vänder på frågan ges både en nyanserad bild och stora könsskillnader framkommer: 37 procent av tjejerna svarar att de ganska ofta eller för det mesta är ledsna eller nere. Bland killarna är andelen 13 procent. Tjejerna rapporterar också att det inte känner sig lika trygga som de jämnåriga killarna. Andelen är än högre bland barn med funktionsnedsättning. Bland tjejer med funktionsnedsättning uppger 37 procent dessutom att de blivit illa behandlade av andra elever.
I Folkhälsomyndighetens rapport Ungas röster om psykisk hälsa – en intervjustudie och en kvalitativ analys av enkätfrågor (folkhalsomyndigheten.se) beskriver intervjuade unga att ängslan, oro och ångest är en del av livet, men att det också när det når en viss nivå kan orsaka en fysisk smärta och lamslå en så pass att en inte klarar av ett vanligt vardagsliv med skola, arbete och socialt umgänge.
I den gemensamma rapporten från MUCF och Folkhälsomyndigheten Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva (mucf.se) beskrivs att många unga har gott psykiskt välbefinnande och att de är nöjda med livet och sig själva. Men, de unga rapporterar även höga nivåer av psykiska besvär såsom ängslan, oro, ångest, stress och sömnsvårigheter och beskrivningen av hur vardagen begränsas återkommer även här.
Rapporten visar också skillnader i psykisk hälsa mellan olika grupper av unga: killar svarar i högre utsträckning än tjejer att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Det är också en högre andel med psykiskt välbefinnande bland heterosexuella ungdomar jämfört med homo- och bisexuella och bland unga utan funktionsnedsättning jämfört med dem med funktionsnedsättning. Unga med bättre ekonomiska förutsättningar hade också ett högre välbefinnande jämfört med andra, liksom utlandsfödda och unga med utlandsfödda föräldrar jämfört med andra.
Motsvarande mönster finns också för psykisk ohälsa i form av psykiska eller somatiska besvär: det är mer vanligt förekommande hos tjejer än hos killar, hos homo- och bisexuella jämfört med heterosexuella och hos unga med funktionsnedsättning jämfört med unga utan funktionsnedsättning.
Att känna sig ensam eller isolerad är vanligare bland de med sämre socioekonomi samt bland de som är homo- eller bisexuella. Tillgång till emotionellt stöd är mindre vanligt bland killar, utrikes födda och de som har föräldrar med förgymnasial utbildning som högsta genomförda utbildning.
Avslutningsvis, Socialstyrelsen redovisar i rapporten Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna Aspekter av socioekonomiska utmaningar och förutsättningar den senaste utvecklingen av barn och unga vuxna som har diagnostiserats med psykiatriska tillstånd inom specialiserad vård eller som har haft uttag av psykofarmaka. Bland pojkar 10–17 år och unga män 18–24 år hade 13 respektive 12 procent en psykiatrisk diagnos eller uttag av psykofarmaka år 2023. Bland flickor 10–17 år och unga kvinnor 18–24 år var det 12 respektive 21 procent som hade en psykiatrisk diagnos eller uttag av psykofarmaka år 2023. Jämfört med tidigare år var det färre unga vuxna (18–24 år) som fick en psykiatrisk diagnos år 2023. Även förskrivningen av antidepressiva läkemedel något. Bland barn i åldern 10-17 år syns dock inte motsvarande minskning av antalet nya fall och räknar en samman antalet nya fall med de som diagnostiserats tidigare syns en fortsatt ökning totalt sett. Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen säger därför i ett pressmeddelande att: ”Vi vet ännu inte om det här skulle kunna tyda på ett trendbrott”.
Rapporten visar också att i områden med socioekonomiska utmaningar är andelen barn och unga vuxna som får vård för psykisk ohälsa lägre än i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt är förekomsten av psykiatrisk tvångsvård, självskada och suicid högre i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar. Rapportförfattarna menar att det kan tyda på att vård och behandling för barn och unga från med socioekonomiska utmaningar ägt rum i ett senare skede och att sjukdomsförloppet därför förvärrats.
Rekommendation för vidare läsning
För den som vill fördjupa sig i statistiken kring olika aspekter av ungas psykiska hälsa rekommenderas kapitel 4 i rapporten Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva från MUCF och Folkhälsomyndigheten. Denna rapport presenterar omfattande statistik om barn och ungas psykiska välbefinnande, inklusive områden som psykiskt välbefinnande, att tycka om sig själv och livstillfredsställelse; upplevda psykiska och somatiska besvär; suicidförsök, stress, skolprestationer, ensamhet och oro inför framtiden.