Viktigt att vi vuxna inte backar

Hanna Thermaenius är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i klinisk barn- och ungdomspsykologi. I sitt arbete på Rädda Barnen har hon utvecklat en metod för att göra det lättare för fler vuxna att hjälpa barn och unga att sätta ord på hur de mår. Materialet ”Blandade känslor” ger ledtrådar till vad olika känslor kan handla om och hur de kan yttra sig. Med pedagogiska, enkla verktyg och bilder kan barn och vuxna hitta ett gemensamt sätt att prata om hur man kan möta jobbiga känslor och hitta en bättre balans.

Varför har ni tagit fram materialet Blandade känslor?

– Allt vi jobbar med på Rädda Barnen handlar ju egentligen om psykisk hälsa. Det började med att vi ville öka uppmärksamheten kring frågorna utifrån en kampanj vi hade som hette ”Insidan är svår att se”. Det är lätt att det blir mycket fokus på ohälsa, så det kändes viktigt att prata om vad psykisk hälsa kan vara och hur det förebyggande arbetet kan se ut.

– Vi tyckte att det var bra att börja med att ta fram en vägledning – att bli konkreta. Vägledningen ”Blandade känslor” vänder sig till vuxna som vill hitta sätt att hjälpa barn. Vi ville också ta fram ett material som riktar sig direkt till barn och därför kommer det även en barnbok snart.

– I arbetet har vi besökt olika verksamheter. Vi har bland annat tittat på initiativet ”Pippi Power” i Gävle, som vi tycker är en fantastisk tjejgruppsverksamhet. De har liksom prickat in alla viktiga delar, de fick ihop alla skyddsfaktorer i sin verksamhet och har hittat vägar att skapa nyfikenhet kring att prata om känslor.

Hur hoppas ni att materialet ska användas?

– Vi har testat det i grupper, bland annat i Tensta utanför Stockholm, där vi vägleder vuxna i att ha dialoger med barn. Vi har besökt fritidsklubbar och föräldramöten och hoppas att materialet kan spridas i så många sådana sammanhang som möjligt, även till kontakter inom socialtjänsten etc.

Materialet ska hjälpa till att göra frågorna pratbara. Det ska bidra till att skapa ett gemensamt språk, gemensamma begrepp, som barn och vuxna tillsammans kan relatera till och som kan underlätta.

Det handlar bland annat om skyddsfaktorer – vad kan det vara?

– Vi brukar prata om fem övergripande skyddsfaktorer, varav trygga vuxna är en otroligt viktig sådan. Ju fler vuxna desto bättre! Vi vuxna får inte tro att det hela tiden är någon annan som ska göra insatser. Vi vuxna får inte backa undan bara för att någon annan finns där. Det är lätt att det händer för man tror att det är skolkuratorns fråga, eller en fråga för psykiatrin – för proffs. Men vi behöver alla kliva fram. Det kanske inte är timmen hos skolkuratorn som får barnet att må bra alla gånger, det kanske är ledaren som möter dig på fotbollsplanen på fritids.

– Och en viktig sak till – om vi jobbar med barns psykiska hälsa så genererar det också psykisk hälsa. Att få vara betydelsefull för någon.

– Vanor i vardagen är också en viktig skyddsfaktor. Barn är för stillastittande och så handlar det om skärmanvändande till exempel. Jag får mycket frågor kring skärmtid, och jag försöker alltid nyansera de svar jag ger. Ibland kan en stund vid skärmen ge avkoppling och ibland är det där som barn har värdefull tid att hänga med kompisar. Det jag försöker få dem att förstå är att det är viktigt att ha en variation, att inte fastna. Variationen stärker.

De övriga tre skyddsfaktorerna är delaktighet, att prata om känslor och att möta starka känslor.

Hur får vi en fungerande samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa?

– Vi behöver prata mer om vad vi konkret gör som kan skapa skillnad i människors liv. Kanske släppa lite på de professionella. Det är mycket strategier och riktlinjer. Jag vill se att vi börja samverka och träffas. Att vi börjar görandet. Det är mycket av ett projektsamhälle som kräver att vi sätter upp strategier och fyller i ansökningar, och det behövs som en ram, men jag kan uppleva att vi fastnar för mycket i det.

Det finns mycket att göra! När kommer ni att känna att ni har lyckats?

– Vi känner oss inte nöjda förrän den här typen av arbete är implementerat i exempelvis skola, socialtjänst och fritidsverksamheter. Om vi hävdar att vi inte har resurser att arbeta med detta på bred front, så händer inte det vi vill ska hända. Vill vi någonting i samhället så får vi se till att prioritera det. Skolsköterskan eller fritidsledaren måste få förutsättningarna. Där handlar det om att göra ett fortsatt påverkansarbete. Att integrera arbetet i läroplanen kan kanske vara ett sätt.
 
Om jag vill använda materialet - hur gör jag då?

– Du hittar ”Blandade känslor” på Rädda Barnens webbplats, där kan du ladda ned alla delar:
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/arbetar-med-barn/blandade-kanslor/
Där finns vägledningar, faktablad och annan information. Det går också jättebra att höra av sig till oss för råd och hjälp.

Föreläsningsmaterial från konferensen den 16 maj

Vid konferensen den 16 maj presenterade Hanna föreläsningsbilder om materialet "Blandade Känslor - Barn och ungas psykiska hälsa". Du kan nu ta del av detta material via länken nedan:
Blandade Känslor - Barn och ungas psykiska hälsa (regiongavleborg.se)

 

---

Tillbaka till nyhetsbrevet