Tre år med fokus på samverkan för ökad skolnärvaro

Problematisk skolfrånvaro kan få svåra konsekvenser för elever, både på kort och lång sikt. Forskning visar att bristande skolgång är en av de mest allvarliga riskfaktorerna när det gäller till exempel riskbruk, skadligt bruk, kriminalitet, psykisk ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. För att förebygga detta och för att främja skolnärvaro initierades utvecklingsarbetet i Sandvikens kommun med målgrupp alla elever i grundskolan (F-9) som har, eller riskerar att få, en problematisk skolfrånvaro.

Först behövdes kunskap och förståelse

Målsättningen med utvecklingsarbetet har varit att tillsammans upprätta en samverkansmodell med syfte att öka elevers skolnärvaro. Men för att nå dit identifierades det tidigt att verksamheterna behövde få mer kunskap och förståelse för varandra och varandras uppdrag samt en gemensam kunskap om och ett gemensamt språk för skolfrånvaro och dess bakomliggande orsaker. Därför har gemensamma utbildningsinsatser genomförts och filmer som är som digitala studiebesök hos respektive verksamhet har tagits fram och spridits till alla verksamheter.

Även gemensamma samverkansdagar har genomförts. Där har ett stort fokus varit att tillsammans utarbeta en mötesstruktur, en så kallad samverkansplan, som ska användas i samtliga ärenden där fler parter samverkar för att öka en elevs närvaro i skolan.

Med Samverkansplanen på plats behöver vårdnadshavare inte längre vara budbärare

Samverkansplanen bidrar till att skapa samsyn mellan de samverkande parterna, barnet och vårdnadshavare vad gäller bakgrund/orsak till barnet skolfrånvaro. Den hjälper till att ta fram en gemensam målbild och synkar de olika verksamheternas insatser. Samverkansplanen underlättar också kommunikation under och mellan samverkansmöten, eftersom den är en gemensam struktur som samtliga parter ska hålla sig till.

• Tack vare samverkansplanen behöver inte vårdnadshavare längre vara budbärare mellan olika verksamheter, säger Jenny Myrberg, Processledare vid Individ- och familjeomsorgsförvaltningen, Sandvikens kommun och fortsätter:
• Vi har också identifierat ett behov av att komma igång tidigare med samverkan. Vi har därför etablerat en verksamhetsöverskridande konsultation där skolan avidentifierat kan bolla funderingar och oro kring skolfrånvaro med representanter från socialtjänst, familjehälsa och elevhälsa.

Arbetet blir inte klart – det fortsätter

Samtliga verksamheter har bidragit med tid och kompetens i utvecklingsarbetet som avslutas vid årsskiftet. Men arbetet är inte klart, den struktur och de verktyg som utarbetats ska nu användas i det arbetet, efter utvecklingsarbetets avslut.

Utvecklingsarbetet har följts av en följeforskare vars rapport tillgängliggörs i början av nästa år. Följeforskare och utredare Oskar Andersson från FoU Välfärd, Region Gävleborg berättar:

– Det som har varit viktigt i det här arbetet har varit att synliggöra komplexiteten i samverkan. Det kan vara lätt att utforma en teoretisk struktur för en önskvärd samverkan, men i det här projektet har man tagit tiden att fördjupa sig i varandras olikheter och jobbat med sätt att mötas, med eleven i fokus, säger Oskar Andersson och fortsätter:

– Det som är intressant och glädjande är att de har vågat skynda långsamt och fokuserat på vikten av kulturarbete och möte mellan professioner, vilket är en nyckel till lyckad samverkan. Det är som sagt efter projektet som det riktiga arbetet börjar. Men det råder ingen tvekan om att det här projektet har banat väg och skapat förutsättningar för ett fortsatt hållbart samverkansarbete, med eleverna och deras behov i fokus.

Utvecklingsarbetet har delfinansierats av sociala investeringsmedel från Region Gävleborg. Har ni också en idé till social investering? Sista ansökningsdag är sista november. Läs mer här.