”Det handlar om mötet mellan människor”
Varje dag, året om, deltar i snitt 4 000 barn i träningsaktiviteter i en idrottsförening någonstans i Gävleborg. Vad kan det ideella föreningslivet göra för att skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer där barn trivs och dit de vill återkomma? RF-SISU Gävleborg träffar dagligen ledare och styrelser i föreningar över hela länet för att stötta dem i det viktiga trygghetsarbetet inom idrotten och i arbetet mot kränkningar och våld i samhället.
Vi frågar Ahmet Bölüktas, som är idrottskonsulent på RF-SISU Gävleborg, om hur föreningar konkret kan arbeta förebyggande med trygghetsfrågor.
En bra början
– För mig är kärnan hur vi bemöter varandra! En bra början är att föreningen funderar över sina grundvärderingar. Vilka värden vill föreningen stå för – inåt och utåt i sin verksamhet, och hur ser arbetssättet ut för att få värderingarna att märkas i verksamheten?
Många gånger behövs en ”motor” och samtalspartner i arbetet och då kan föreningen vända sig till en idrottskonsulent på RF-SISU Gävleborg för att få hjälp. De möter årligen ledare, styrelser och aktiva i omkring 350-400 idrottsföreningar och bidrar till omkring 50 000-60 000 folkbildningstimmar, där värdegrund är ett ämne som ofta lyfts.
Skapa rum för dialog
– Vill en förening skapa trygghet för barn och unga så kan de till exempel ge plats för dialog om hur du är en bra idrottskompis, hur vi är mot varandra i grupp, vad som är okej att säga och inte och hur vi är mot varandra i sociala medier. Vi brukar också prata om kost, sömn och återhämtning, det har större betydelse än många tror. Är grundbehoven tillfredsställda så är det lättare att vara en bättre version av sig själv, säger Ahmet.
Förra året mötte RF-SISU Gävleborg runt 1 800 barn i den här typen av dialoger – på idrottsskolor, i samband med träningar och på läger.
Ahmet ger exempel på andra verktyg som RF-SISU arbetar med i distriktets föreningar:
- Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott – vi stöttar föreningen i att implementera riktlinjerna och konkretisera dem i verksamheten. Hur gör vi för att de ska känna glädje och delaktighet?
- Trygghetsplan – det är A och O. Precis som föreningens stadgar ska det här vara föreningens skelett anser jag. Hur arbetar vi proaktivt? Vad gör vi om något inträffar? Vilket stöd finns?
- Trygghetscoach i föreningen – det är något som skapar struktur. Föreningen utser person som får utbildning och stöd av oss och får byta erfarenheter med andra föreningar. De som deltar tycker att det är jättebra och givande.
- Inkluderande verksamhet med NPF-anpassning som modell – en metod som hjälper ledare att bemöta barn och unga utifrån olika utmaningar och individuella förutsättningar. Metoden är egentligen utvecklad för att underlätta för barn med diagnoser som adhd och autism, men gör så att det blir tydligare, tryggare och roligare för alla.
Bli sedd och bekräftad
– Målet är att idrotten ska kunna fånga upp så många individer som möjligt. I en förening kan barn få vänner, trygga vuxenkontakter och bli sedd och bekräftad. Känner de att det är roligt och att du får vara den du är, ja, då behöver de kanske inte söka bekräftelsen i andra sammanhang, menar Ahmet.
Imponerad av ideella
– Jag blir hela tiden imponerad av allt detta arbete som görs av ideella! Föreningslivet handlar om mötet mellan människor och att få det att flyta på. Det handlar om förebyggande arbete – kan vi bidra till insikter och en trygg känsla hos barn och unga, då kanske vi kan förhindra att de utvecklar ett oacceptabelt beteende, säger Ahmet.