Förebyggande arbete
För att minska risk för psykisk ohälsa och suicid är det förebyggande arbetet avgörande.
För att minska risk för psykisk ohälsa och suicid är det förebyggande arbetet avgörande.
Räknat i förlorade friska levnadsår är psykisk ohälsa idag en av de stora sjukdomskategorierna. Att drabbas av psykisk ohälsa är inte bara en stor belastning för den enskilda individen utan medför också stora sociala och ekonomiska konsekvenser. Möjligheterna att genom hälsofrämjande insatser minska den psykiska ohälsan är stora, men i alltför hög grad outnyttjade, och de samband som finns när det gäller ojämlikheter i livsvillkor och ohälsa är lika starka för psykisk som för kroppslig ohälsa. En inriktning som tar sikte på att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa är således avgörande för framtiden, för såväl barn och unga som vuxna och äldre. De viktigaste insatserna på området är bland annat att identifiera bästa tillgängliga kunskap, identifiera eventuella brister och stimulera en utveckling för att öka tillgången på hälsofrämjande insatser i befolkningen.
I den jämlikhetsutredning som presenterades hösten 2021 (Jämlikt Gävleborg, Rapport från Jämlikhetsutredningen (regiongavleborg.se) framgår att utmärkande för Gävleborg är en hög koncentration av resurssvaga grupper. I Gävleborg har en högre andel av befolkningen en låg utbildning, står utanför arbetsmarknaden, har små ekonomiska marginaler och har en svag hälsa, alternativt riskerar hälsoproblem i framtiden, i jämförelse med riket som helhet.
Aktörer
Förskola och skola är viktiga arenor för att främja hälsa och förebygga ohälsa eftersom alla barn och unga i Sverige nås samt att det tidiga livets villkor påverkar det framtida livet. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla elevers utveckling. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt. Därför har förskolan och skolan en viktig roll att stötta barn och unga att må sitt bästa.
Viktiga och användbara länkar:
Kraftsamling för psykisk hälsa | Uppdrag Psykisk Hälsa (uppdragpsykiskhalsa.se)
Barns utveckling – frisk-/riskfaktorer och effektiva insatser (uppdragpsykiskhalsa.se)
Många familjer får hjälp av socialtjänsten som finns i alla kommuner. Där arbetar socionomer med särskild kunskap om barns behov och som ska se till att alla barn får växa upp tryggt. I praktiken kan det handla om att stötta familjer där någon av föräldrarna mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Socialtjänsten ska också skydda barn och föräldrar som utsätts för våld eller övergrepp. Socialtjänsten arbetar även med försörjningsstöd för vuxna som av olika anledningar inte klarar sin egen försörjning. Människor som är i behov av hjälp av socialtjänsten kan ha en ökad risk för psykisk ohälsa utifrån livssituation.
Riskgrupper finns även inom den kommunala omsorgen som bland annat består av hemtjänst. I Gävleborg ligger äldre män högt i statistiken över suicid och ensamhet och fysisk ohälsa är risk för psykisk ohälsa.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ger hälso- och sjukvården i uppdrag att arbeta förebyggande och att ge en vård på lika villkor. Vårdens förebyggande arbete kan vara primärpreventivt, sekundärpreventivt samt ha ett rehabiliterande eller behandlande syfte (Socialstyrelsen 2016a). Första linjen är Primärvården som består av hälsocentraler, barnavårdsmottagningar, mödrahälsovård mm. Primärvården möter de flesta invånarna någon gång i livet och oftast många gånger. Därför är hälso- och sjukvården en viktig arena för att förebygga och behandla psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser.
Den ideella sektorn, föreningarnas insatser, är viktiga i det suicidpreventiva arbetet. Ideella organisationers roll är ofta att förstärka och komplettera statens, regionernas och kommunernas insatser. Det gör de ideella organisationerna genom sitt arbete med utbildning, information, opinionsbildning och olika former av stödjande arbete. Civilsamhället kan även möta målgrupper som inte nås av de offentliga aktörerna som till exempel skola eller hälso- och sjukvård.
För att skapa förutsättningar för samverkan mellan flera huvudmän finns ett antal forum för både beslutsfattare och tjänstepersoner. I Länsledning Välfärd finns Gävleborgs kommuners socialtjänst-, skol- och omsorgschefer samt Region Gävleborgs hälso- och sjukvårdschefer representerade. Till ledningen finns tre utskott kopplade, varav ett har fokus psykisk hälsa. Där beslutas till exempel hur statsbidragen från Sveriges kommuner och regioner (SKR) för psykisk hälsa ska fördelas och prioriteras i länet. Arbetet med vårdförloppet för suicidprevention styrs också av utskott psykisk hälsa. Nätverk Välfärd består av kommunerna och Region Gävleborgs politiker inom samma förvaltningar.
Inom Region Gävleborg finns det en samordningsfunktion för suicidprevention på Avdelning Folkhälsa och hållbarhet. Uppdraget är att samordna det suicidpreventiva arbetet i länet och vara en länk mellan Region Gävleborg och länets kommuner. En del av funktionen innebär att samordna ett nätverk av lokala suicidpreventionssamordnare och instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa med syfte att stötta varandra i det lokala arbetet.