Gävleforskare ordnar bättre koll på hjärtat

Örnsköldsviksfödde Jonny Nordström bestämde sig först efter en tid av universitetsstudierna i Umeå för att bli sjukhusfysiker och därmed arbeta för att det på röntgen bland annat blir bästa tänkbara bildkvalitet, strålsäkerhet och -skydd.
– När jag började studera hade jag siktet inställt mer mot teoretisk fysik och det var inte förrän under tredje året, vid ett studiebesök på sjukhuset i Umeå, som jag fick klart för mig vad intressant det är med de medicinska tillämpningarna inom strålningsfysik, berättar Jonny.

Kvar till stor del tack vare forskningen

Första jobbet väntade vid Gävle sjukhus 2010 och där har han blivit kvar. Möjligheten att forska på halvtid, som han gjort i drygt åtta år nu, är ett viktigt skäl till detta.
– Helt ärligt sagt var jag understimulerad när den här möjligheten dök upp. Att ha fått förmånen att vara halvtidsdoktorand under alla dessa år är verkligen en fantastisk möjlighet som erbjudits av Centrum för forskning och utveckling, CFUG, här i Region Gävleborg. Jag är en person som behöver nya utmaningar i min vardag på arbetet för att trivas och denna möjlighet har därmed varit väldigt betydelsefull för mig. Jag ser nu fram emot att fortsätta min forskning som disputerad, säger Jonny Nordström.

I ett team av experter på Akademiska sjukhuset i Uppsala har en avhandling om undersökning av hjärtpatienter nu alltså lett till en doktorstitel för Jonny Nordström. Det handlar om utökade möjligheter med så kallad PET-undersökning (positronemissionstomografi) där hjärtpatienten får det radioaktiva spårämnet 15O-vatten i blodet som injektion och en kamera mäter strålningen som kommer ut ur patienten. Det ger information om hur väl vattnet har flödat igenom hjärtmuskeln. 

Kan bedöma hjärtats struktur

Den nämnda undersökningsmetoden är sedan länge bästa referensmetod (gold standard) för beräkning av blodflödet i hjärtmuskeln utan att fysiskt behöva gå in i den med instrument och kan därför med fördel användas vid till exempel kranskärlssjukdom.
– Däremot är bedömning av förändringar gällande hjärtats struktur och pumpförmåga något som inte varit möjlig med vår undersökningsmetod. Dessa bedömningar är av stor vikt att göra tillsammans med en perfusionsutredning (genom injektion av vätska) eftersom blodflödet i hjärtmuskeln och förändringar av hjärtats struktur ofta hänger ihop, säger Jonny Nordström.
Del ett av Jonny Nordströms forskning har därför varit att arbeta med utveckling och verifiering av  metoder för att beräkna kammarvolymer och pumpförmåga av vänster kammare samt dess muskelmassa och väggtjocklek genom nämnda undersökningsmetod. Det har sammanfattningsvis bidragit till en bredare utredning av hjärtsjukdomen från en och samma undersökning.

Redo för klinisk praxis

– En sådan undersökning behöver inte ta mer än några minuter jämfört med mer traditionella metoder där det kan ta timmar, kanske till och med upp till två dagar. För hjärtats struktur har vi tagit fram metoder som är automatiska och snabba med hög precision som därmed är redo för klinisk praxis, säger Jonny Nordström och berättar att Akademiska sjukhuset i Uppsala i dag är det enda sjukhuset i Sverige som tillämpar absolut perfusion så. 

– Småkärlssjukdom och utbredd förträngning av kranskärlen har på senare år blivit allt vanligare och vi ser mindre och mindre storkärlssjukdom med lokaliserad förträngning. Här har de mer traditionella metoderna väldigt dålig diagnostisk träffsäkerhet. Detta innebär att vi i framtiden behöver öka tillämpningen av beräknade absoluta blodflöden i hjärtmuskeln för att kunna ställa diagnos och då är PET-undersökning med 15O-vatten bästa referensmetoden.

Patientrörelser i del två

Som en andra del av sin forskning har Jonny Nordström studerat påverkan av patientrörelser.
– Patientrörelser under PET-undersökning av hjärtat är väldigt vanliga och är en av de största källorna för orsakad osäkerhet i diagnostiseringen. Med hjälp av simuleringar har vi kunnat visa på påverkan på blodflödesberäkningarna och en algoritm för automatisk upptäckt av rörelse har utvecklats. Algoritmen fungerar bra och kan således signalera när rörelser av betydelse kan ha förekommit, säger Jonny Norström.