Gå till sidans huvudinnehåll
  1. Samverkanswebben
  2. Vårdgivare
  3. Kunskapsstöd och rutiner
  4. Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

För att underlätta ett förebyggande arbete mot våld i nära relationer finns här information, stöd och material som vänder sig till dig som vårdgivare eller samarbetspartner, som arbetar med vårdfrågor och/eller arbetar inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg. Att tidigt identifiera och motverka barn och vuxnas våldsutsatthet i nära relationer är en viktig del i hälso- och sjukvårdens uppdrag.

Information som är specifik för en viss vårdenhet, så som medicinska riktlinjer och/eller lokala rutiner, finns på Plexus (du behöver logga in för att ha åtkomst till Region Gävleborgs intranät) eller på den enskilda enhetens webbplats.

 

Stöd till dig som vårdgivare

Våldet upprepas – viktigt med tidig upptäckt

Studier om våld i nära relationer visar att våldet, hoten och trakasserierna ofta inte är en engångsföreteelse. I synnerhet kvinnorna utsätts för återkommande hot och våld. Våldsutsatta kvinnor har också beskrivit att våldet trappats upp och blivit allt grövre. Därför är det viktigt att våldet upptäcks tidigt.

Fysiskt våld

Kan exempelvis vara slag, sparkar och knuffar, stryptag, slag med tillhyggen, örfilar, bränner, biter eller river som ofta lämnar synliga skador, till exempel blåmärken, svullnader och tandfrakturer.

Psykiskt våld

Kan innebära direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Kan även innebära verbala kränkningar, hot, isolering och integritetskränkande handlingar som kontroll av telefonsamtal, sms, mejl och ekonomi. Våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

Sexuellt våld

Kan exempelvis innebära oönskad beröring, sexuella kränkningar, bli utsatt för sex av partner när man sover eller är påverkad av substanser. Sexuellt våld kan också vara att någon sprider privata bilder av sexuell karaktär, tvingats skicka bilder på sig själv eller posera för någon online, att bli tvingad till sexuella handlingar eller bli utsatt för våldtäkt. Även sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till är sexuellt våld.

Digitalt våld

Psykiskt eller sexuellt våld som utövas via digitala verktyg som mobiltelefon, platta eller dator. Det är vanligt att det utövas genom olika former av sociala medier. Våldet kan till exempel bestå av hotfulla textmeddelanden eller att kontrollera hur någon förflyttar sig via GPS.

Försummelse

Kan innebära att en person inte får sina dagliga behov tillgodosedda som exempelvis mat, hygien och medicin. Försummelse drabbar oftast personer som är beroende av andra för sin dagliga livsföring och drabbar främst personer med fysiska och psykiska funktionsvariationer samt äldre och barn.

Social utsatthet

Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.

Materiellt eller ekonomisk utsatthet

Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Kan utöver föregående kategorier av våld inbegripa könsstympning, tvångsgifte, barnäktenskap, förfrågan om oskuldskontroller och oskuldsintyg. 

Våldsutsatta kan söka hälso- och sjukvård för både fysiska och psykiska besvär men berättar inte alltid om sina erfarenheter av våld. Ibland är de inte heller själva medvetna om att deras problem hänger ihop med det våld de utsatts för. Det är därför viktigt att personalen är uppmärksam på symtom och tecken. Det kan vara svårt för vårdpersonal att avgöra om skador eller symtom hos en person är på grund av våld i nära relation. Observera att patienten ofta är utsatt för flera former av våld och förtryck samtidigt som behöver uppmärksammas.

Exempel på skador och symtom som kan tyda på att patienten varit utsatt för våld är:

Omständigheter som kan indikera våld i nära relationer:

  • Uppgiven orsak till skadan stämmer inte överens med skadans utseende.
  • Tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild.
  • Sökt upprepade gånger för diffusa åkommor eller olika besvär.
  • Skador i varierande grad av läkning (bilaterala och multipla skador).
  • Väntat länge med att söka vård.
  • Kvinnor som uppvisar rädsla eller ovilja inför att genomgå gynekologisk undersökning.
  • Upprepade sjukskrivningar eller sjukskrivningar som är längre än fyra veckor.
  • Partner eller familj är överbeskyddande och kontrollerande.
  • Tidigare akut sjukvård- och tandvårdsbesök med oklar skadebild.
  • Omsorgsvikt hos äldre.
  • Omsorgsvikt hos personer med funktionsnedsättning.
  • Kvinnor riskerar att utsättas för mer och kraftigare våld i samband med en separation. När det gäller dödligt våld framgår att separation ofta varit ett motiv.

Exempel på akuta skador

  • Blåmärken, kontusioner, strypmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår.
  • Skador som noterats under gynekologisk undersökning.
  • Skador hos gravida kvinnor eller i samband med missfall.
  • Skador på flera ställen på kroppen.
  • Blåmärken av olika ålder kan tyda på upprepad misshandel.

Exempel på sena effekter

  • Kronisk smärta och psykosomatiska symtom.
  • Psykiska symtom och ohälsa på kort och lång sikt så som ångest, depression, självskadebeteende, självmordsbenägenhet, sömnstörningar, ätstörningar, missbruk.
  • Posttraumatiskt stressyndrom.
  • Sexuell dysfunktion.
  • Gynekologiska besvär, skador vid graviditet.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Våldsuttrycken i en hederskontext liknar till stor del de våldsuttryck som förekommer i våld i nära relationer och i våld mot barn i en miljö utan hederstänkande. Alla våldsuttryck som nämns ovan för våld i nära relationer kan också förekomma i en hederskontext. Vissa våldsuttryck är dock specifika för hederskontexten.

Dessa är exempelvis:

  • Könsstympning av flickor och kvinnor, ett allvarligt brott i Sverige och flera andra länder. Förbudet gäller även om kvinnan samtycker till könsstympningen. Könsstympning kan ge både omedelbara och långsiktiga fysiska, psykiska och/eller psykosociala konsekvenser.
  • Barnäktenskap, barn under 18 år får inte gifta sig i Sverige.
  • Tvångsäktenskap, det är straffbart att tvinga någon att gifta sig och/eller att pressa någon att gifta sig mot sin vilja.
  • Förfrågan om så kallade oskuldsoperationer, oskuldskontroll eller oskuldsintyg. Att tvinga någon att genomgå en så kallad oskuldskontroll är förbjudet. Hälso och sjukvården ska inte genomföra oskuldskontroller eller utfärda någon form av intyg på området.

Särskilt sårbarhet kan bero på att en person eller en grupp i samhället generellt har svagt samhälleligt skydd eller bristande resurser. Ofta handlar det om att flera olika försvårande omständigheter sammanfaller, vilket gör gruppen särskilt sårbar vid våldsutsatthet.

Exempel på individer som kan vara särskilt sårbara för våldsutsatthet:

  • barn
  • hbtq-personer, särskilt transpersoner
  • personer, särskilt kvinnor som lever i en hederskontext
  • personer med kognitiv och/eller fysisk funktionsnedsättning
  • kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem
  • kvinnor med utländsk bakgrund
  • äldre kvinnor
  • gravida kvinnor
  • personer med skyddade personuppgifter
  • kvinnor i prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Listan är inte uttömmande utan utgör några exempel på särskilt sårbara grupper. Grupperna är heterogena och en och samma person kan tillhöra flera grupper.

Förutsättningar

När frågor om våld ska ställas inom hälso- och sjukvården är det betydelsefullt hur och under vilka omständigheter frågan ställs för att säkerställa ett gott bemötande.

Några viktiga förutsättningar för att en verksamhet ska kunna ställa frågor om våld och hantera svaret är att:

  • verksamheten har kunskap och en rutin för hur frågeproceduren går till
  • personalen har utbildning i våld i nära relationer och hur man frågar om våld (se fliken Kompetensutveckling)
  • personalen har utbildning i vid misstanke om att ett barn far illa och anmälningsplikten (se fliken kompetensutveckling)
  • personalen ställer frågan i en för patienten/klienten trygg miljö
  • personalen inger förtroende
  • verksamheten har rutin och beredskap för vart patienten kan remitteras och få tillgång till stödjande insatser och behandling inom organisationen eller till annan verksamhet.

Personer utsatta för våld i nära relationer har ofta svårt att ta upp sin utsatthet spontant och ser sällan sambandet mellan denna och besvären de söker för. Det är därför angeläget att vårdgivaren frågar aktivt.

Använd alltid tolk och/eller bildstöd vid behov

Använd tolk om patienten har annat modersmål än svenska eller annat form av tolkstöd om detta behövs. Det ska alltid vara en auktoriserad tolk, gärna av samma kön, men aldrig anhörig, barn eller medföljande. Tala om att även tolken har tystnadsplikt. Kom ihåg möjligheten till telefontolk. Använd även bildstod vid behov.

Välj tydliga och konkreta ord

Ofta är det bättre fråga om konkreta exempel så som hot, knuffar, sparkar, slag än ställa frågor med begreppen ”misshandel”, ”våld” eller våldtäkt. Detta då en utsatt människa ofta medger att de varit utsatta för sådana handlingar men inte ser sig själva som misshandlade eller utsatta för våld. Då det är förknippat med mycket fördomar och stigmatisering.

Informera

Informera att ingen har rätt att utsätta en annan människa för någon form av våld. Det viktigaste du kan göra är i många fall att informera om att hjälp finns att få. Förmedla och aktivt hjälp patienten att ta kontakt med andra instanser i vårdkedjan, till exempel kurator, socialtjänst, kvinnojour, brottsofferjour eller polis om patienten samtycker till detta. Informera att du har tystnadsplikt men även en skyldighet att kontakta socialtjänsten vid misstanke om att barn farit illa.

Motivera den drabbade att göra en polisanmälan.

Om patienten väljer att inte berätta när du frågar så ska den ändå ges stöd och information. Lämna information med telefonnummer till exempelvis stödlinjer och till stödet som finns i den kommun där patienten är skriven. Se i fliken Patientinformation. Välkomna patienten att höra av sig igen.

De inledande frågorna syftar till att påbörja ett samtal om våld på ett sätt som skapar tillit. Frågorna rör rädsla, oro eller erfarenheter av att bli utsatt för våld och är inte lika ingående som de uppföljande frågorna. Kom ihåg att olika former av våld förekommer även i ungas egna relationer.

  • Jag märker i mitt arbete hur vanligt det är med våld i nära relationer, därför brukar jag fråga mina patienter om de blivit utsatta för våld av någon de känner.
  • Vi vet att många är utsatta för våld och hot i nära relationer. Det påverkar ofta hälsan och därför brukar vi fråga patienter om det.

Är det något du känner igen dig i/är det något du har varit med om?

Exempel på inledande fråga till barn

  • Som läkare/sjuksköterska träffar jag många människor och jag vet att en del barn upplever saker som inte är okej. Det kan vara att någon behandlar dem illa. Ibland är vuxna elaka mot varandra eller mot barn och gör saker som gör att barn blir rädda.

Är det något du känner igen dig i/är det något du har varit med om?

Ett annat sätt att fråga kan vara att börja med att beskriva vad våld kan vara och ställa en uppföljande fråga om personen har varit med om det. Exempel:

  • Det är vanligt att personer utsätts för olika typer av negativa handlingar från den/de man lever tillsammans med. Det kan exempelvis handla om skällsord, hot, slag, sparkar, knuffar, kontrollerande beteende eller sexuella handlingar man inte känner sig bekväm med.

Är det något du känner igen dig i/är det något du har varit med om?

Anpassa frågorna utifrån individens, behov, ålder och mognad

  • Hur är det för dig, är det någon som har gjort något mot dig som inte känns okej?
  • Hur har du det hemma?
  • Känner du dig trygg där du bor nu?
  • Hur har du det i din relation?
  • Är du rädd för någon i din närhet?
  • Har du blivit illa behandlad av någon i din närhet?

Vid behov kan man ställa frågor som är konkreta och ge exempel på utsatthet.

  • Har någon slagit dig?
  • Har du sett någon bli slagen hemma?
  • Är du rädd för någon hemma?
  • Har någon tagit på dig på ett sätt som inte känns okej?
  • Finns det saker du vill göra som du inte får lov att göra av din partner/familj?
  • Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill genom att slå dig eller hota eller kränka dig?
  • Finns det saker du inte vill göra som du tvingas till av din partner/familj?

Med barn avses alla människor upp till 18 år. Fråga om egna barn, barn som stadigvarande sammanbor med patienten och barn som patienten har vårdnaden om.

Våld i nära relationer sker oftast i hemmet där det saknas utomstående vittnen. Barn som lever i familjer där det förekommer våld riskerar allvarlig fysisk och psykisk ohälsa. Det finns en stark koppling mellan att bevittna våld och att själv utsättas för våldet.

Barn som har upplevt våld i familjen måste uppmärksammas för att kunna få det skydd och stöd de behöver. 

Med barn avses alla människor upp till 18 år. Fråga om egna barn, barn som stadigvarande sammanbor med patienten och barn som patienten har vårdnaden om.

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck sker oftast i hemmet där det saknas utomstående vittnen. Barn som har upplevt våld i familjen och/eller blivit utsatt för våld måste uppmärksammas för att kunna få det skydd och stöd de behöver.  

Barn som lever i familjer där det förekommer våld riskerar allvarlig fysisk och psykisk ohälsa.

Vid mötet med vuxen patient där våld i nära relationer har upptäckts ska man alltid fråga om det finns barn i familjen.

I de fall vårdvårdpersonal får kännedom om att det förkommer våld i familjen där det finns barn ska en orosanmälan skickas till socialtjänsten i den kommun där barnet är skrivet. Det är en lagstadgad skyldighet (enligt 14 kap 1 SoL) att utan dröjsmål anmäla misstanke om att barn far illa. Detta gäller även om du inte har full insyn eller helt kan bedöma situationen. Det du anmäler är din oro för att barn kan fara illa och orosanmälan kan ses som en remiss för att barnets behov och rättigheter ska kunna tillgodoses.

Direktlänk till rutin för orosanmälan vid misstanke om att barn far illa – Platina id 09-36000 (pdf)

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa – rutin – Platina id 09-98372 (pdf) 

I ovanstående rutin finner stöd för hur du ska göra en orosanmälan samt kontaktuppgifter till länets alla kommuner, länets socialjour och Polisen.

Barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas inom hälso- och sjukvården, om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp (hälso och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen). Det kan exempelvis röra sig om situationer där det har förekommit allvarligt våld i nära relation, bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck.

Dessa barn är mycket utsatta och de löper både en ökad risk att själva utsättas för våld och att fara illa på andra sätt, som t.ex. genom att de bevittnar våld i familjen eller försummas av sina föräldrar. Det finns även risk att barnen själva i sin tur senare i livet kommer att utöva våld mot närstående eller andra. För barnens egen skull och för att motverka framtida våld behöver dessa barn därför också upp-märksammas särskilt.

Genom god samverkan både internt samt mellan hälso- och sjukvården, socialtjänst, polis och ideella organisationer som kvinnojour, mansjour, och brottsofferjour kan stödinsatserna förstärkas. Det ökar möjligheten för att de som utsatts för våld, övergrepp och förtryck och kan få den hjälp de har rätt till, anpassat till deras behov. Det gäller även för stödinsatser för de som har utsatt eller riskerar att utsätta någon för våld.

Det kan vara avgörande att samarbeta med andra aktörer genom att kalla till en Samordnad Individuell Plan (SIP) för att ta fram en gemensam handlingsplan runt den enskilde som utsatts för någon form av våld eller övergrepp kring möjliga insatser från två eller flera olika aktörer.

Den som utsatts för våld eller övergrepp ska ge sitt samtycke till samverkan (utöver den lagstadgade samverkan) mellan olika aktörer och får i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas.

Det är viktigt att den våldsutsatta så snart som möjligt känner att hon eller han själv har kontroll över situationen. I socialtjänstlagen betonas kommunernas skyldighet att bistå våldsutsatta barn och vuxna.

Rutin samt formulär för samtycke för samordnad individuell plan (SIP)

Samordnad indiviuell plan

Att bli utsatt för våld i en relation (1177.se)

Informationssida om brott i nära relationer (polisen.se)

Kvinnofridslinjen
Öppet dygnet runt. Drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid stöd till vårdgivare, utsatta och anhöriga. Beställ kostnadsfritt material på olika språk om kvinnofridslinjen( ex telefonkort och affischer)

De som svarar på Kvinnorfridslinjen är socionomer eller sjuksköterskor med vana att möta människor i kris eller i svåra livssituationer. De har tystnadsplikt och man kan vara anonym.

  • Ger professionellt stöd för yrkesverksamma som möter våldsutsatta eller våldsutövare i sin profession
  • Ger praktiska råd för utsatta att kunna förändra sin situation och ta sig vidare,
  • information om vart man kan vända sig inom vården om man har fysiska eller psykiska skador,
  • information om hur man polisanmäler brott, till exempel kvinnomisshandel, hot eller sexuella övergrepp,
  • information om vilket stöd som finns i sin egen kommun, exempelvis socialtjänsten samt om det finns lokal kvinnojour, tjejjour och/eller mansjour.

Nationella stödtelefonen Hedersförtryck.se
Telefonen är bemannad helgfria vardagar, måndag-fredag, 9.00-16.00. Drivs av Länsstyrelsen Östergötland..

Väljattsluta.se
Nationell telefonlinje som stöd till personer som utövar, eller riskerar att utöva, våld i nära relationer, våldsutsatta och yrkesverksamma. Drivs av Länsstyrelsen Stockholm och Manscentrum Stockholm. Avidentifiera alltid ditt ärende som yrkesverksam.

Våldsfrivardag.se
Information till medborgare och yrkesverksamma i Gävleborgs län.

Terrafem

En ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Terrafem driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst, för närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Terrafem är till för den som har blivit misshandlad, våldtagen, trakasserad, hotad, riskerar tvångsgifte, begränsas i sitt livsutrymme eller på annat sätt känner sig utnyttjad av sin make, sambo, pojkvän, pappa, bror eller annan släkting. När man kontaktar Terrafem syns inte samtalet på telefonräkningen och man kan ringa från en fast telefon eller från en mobiltelefon. Samtalet är gratis och man kan vara anonym. De som svarar i telefonen har tystnadsplikt.

Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige)

En riksorganisation för kvinnojourer, tjejjourer, anhörigföreningar och andra föreningar som vill motverka mäns våld mot kvinnor. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. På hemsidan finns kontaktuppgifter till lokala kvinno- och tjejjourer. 

Stödlinjen för män 020-80 80 80. Nationell stödtelefon för män som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld. Även närstående och yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete är välkomna att ringa. Öppen alla dagar 7.00–21.00. Denna stödlinje är öppen under 2023. Ansvarig för stödtelefonen är Nationellt centrum för kvinnofrid.

Stödlinjen för transpersoner 020-55 00 00. Nationell stödtelefon för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld. Även närstående och yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete är välkomna att ringa. Den är öppen alla dagar 11.00–19.00. Denna stödlinjen är öppen under 2023. Ansvarig för stödtelefonen är Nationellt centrum för kvinnofrid. 

Info och kontakt – Gävleborgs kommuner

Webbstöd för vården (nck.se)

Kunskapsguiden - Vad är våld i nära relationer?
Stöd till vårdgivare från Socialstyrelsen

Våldsfrivardag.se
Information och stöd till medborgare och yrkesverksamma i Gävleborgs län.

Kvinnofridslinjen
Öppet dygnet runt. Drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid stöd till vårdgivare, utsatta och anhöriga. Avidentifiera alltid ditt ärende som yrkesverksam.

De som svarar på Kvinnorfridslinjen är socionomer eller sjuksköterskor med vana att möta människor i kris eller i svåra livssituationer. De har tystnadsplikt och man kan vara anonym.

  • Ger professionellt stöd för yrkesverksamma som möter våldsutsatta eller våldsutövare i sin profession
  • Ger praktiska råd för utsatta att kunna förändra sin situation och ta sig vidare,
  • information om vart man kan vända sig inom vården om man har fysiska eller psykiska skador,
  • information om hur man polisanmäler brott, till exempel kvinnomisshandel, hot eller sexuella övergrepp,
  • information om vilket stöd som finns i sin egen kommun, exempelvis socialtjänsten samt om det finns lokal kvinnojour, tjejjour och/eller mansjour.

Nationella stödtelefonen Hedersförtryck.se
Telefonen är bemannad helgfria vardagar, måndag-fredag, 9.00-16.00. Drivs av Länsstyrelsen Östergötland. Stöd till yrkesverksamma. Avidentifiera alltid ditt ärende som yrkesverksam.

Väljattsluta.se
Nationell telefonlinje som stöd till personer som utövar, eller riskerar att utöva, våld i nära relationer, våldsutsatta och yrkesverksamma som möter våldsutövare. Drivs av Länsstyrelsen Stockholm och Manscentrum Stockholm. Avidentifiera alltid ditt ärende som yrkesverksam.

Stödlinjen för män 020-80 80 80. Nationell stödtelefon för män som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld. Även närstående och yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete är välkomna att ringa. Öppen alla dagar 7.00–21.00. Denna stödlinje är öppen under 2023. Ansvarig för stödtelefonen är Nationellt centrum för kvinnofrid.

Stödlinjen för transpersoner 020-55 00 00. Nationell stödtelefon för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld. Även närstående och yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete är välkomna att ringa. Den är öppen alla dagar 11.00–19.00. Denna stödlinjen är öppen under 2023. Ansvarig för stödtelefonen är Nationellt centrum för kvinnofrid. 

Nationell stödtelefon för yrkesverksamma vid misstanke om sexuell exploatering, sex mot ersättning, grooming, mänskohandel eller prostitution 020-39 00 00. Stödtelefonen är bemannad under kontorstid på vardagar. Ansvarig för stödtelefonen är Jämställdhetsmyndigheten.