Cancerrehabilitering
Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Insatserna ska ge patienten och de närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt.
Målet är att alla patienter med cancer och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sin unika situation, behov och egna resurser, vilka kan skifta under processen. Cancerrehabilitering innebär att se hela människan i sitt livssammanhang.
Kontaktsjuksköterskan ska kunna förmedla kontakt när ett utökat behov av psykosocialt stöd uppstår. Patienter och närstående ska oavsett diagnos och bostadsort erbjudas cancerrehabilitering från fastställd diagnos, under pågående behandling likaväl som under uppföljningsfas/palliativ vårdfas. Det psykosociala stödet är en av de cancerrehabiliterande åtgärder som både patienter och närstående ska erbjudas.
Behov av rehabilitering
Cancerrehabilitering är aktuellt under hela processen från misstanke om cancersjukdom och framåt. Patient och närstående ska återkommande få information om vilka rehabiliteringsbehov som är vanliga och vilka insatser som erbjuds. I patientens skriftliga vårdplan, Min Vårdplan, ska cancerrehabilitering ingå.
Såväl patienter som närstående kan omfattas av rehabiliteringsinsatser. Närstående kan vara exempelvis partner, barn, förälder, syskon eller annan person som patienten anser sig ha nära relation till.
All personal inom hälso- och sjukvård ska göra grundläggande behovsbedömningar och ge grundläggande insatser inom cancerrehabilitering. Vid mer avancerade behov ska patienten erbjudas insatser från professioner med specialkompetens inom rehabilitering, exempelvis kurator, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut och dietist. Även andra professioner som sjuksköterska, läkare och tandläkare kan arbeta specialiserat med cancerrehabilitering.
Barn som anhöriga
Det femte målet i den nationella planen för cancerrehabilitering handlar om barn som närstående. Barn som anhöriga har en särställning då hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet att ge information, råd och stöd om en förälder eller annan närstående har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, missbruk eller avlider.
För en person som är sjuk är det angeläget att få stöd i att möta barnets tankar och frågor och avlastas genom att känna att barnet får hjälp också av andra vuxna. För barn som närstående är det angeläget att synas och bli bekräftat.
Funktionella besvär vid cancer i bäckenet
Till funktionella besvär räknas biverkningar och komplikationer under cancerbehandling, och även sena effekter eller följdsjukdomar. RCC har tagit fram en vägledning för bäckenrehabilitering som riktar sig till vårdpersonal och syftar till att konkret ge stöd för handläggning av symtom och besvär som kan uppstå vid eller efter behandling mot cancer i lilla bäckenet. Det finns goda möjligheter att erbjuda patienter behandling och hjälp. Om besvären inte kan behandlas helt kan de oftast lindras och patienten kan alltid erbjudas hjälp att hantera dem.