Analcancer

Analcancer är en ovanlig sjukdom som utgör cirka 1–2 procent av tumörerna i mag-tarmkanalen. Publicerade data indikerar dock att sjukdomen successivt blir alltmer förekommande och årligen diagnostiseras nu uppemot 150 nya patienter i Sverige.

Patienter som diagnostiseras med analcancer är vanligen i 70-årsåldern och vanligare hos kvinnor än hos män men i synnerhet bland HIV-positiva ses inte sällan betydligt yngre insjuknandeålder.

En stor andel av patienterna kan bli tumörfria genom en kombination av strål- och cytostatikabehandling. Behandling i syfte att bota kan ges till cirka 80 procent av patienterna. Kirurgi, som regel en stor operation resulterande i permanent stomi, görs idag endast vid uteblivet behandlingssvar eller lokalt återfall av tumören. Omkring 25–30 procent av patienterna behöver opereras någon gång under behandlingsförloppet.

Överlevnaden vid analcancer kan betraktas som god med drygt 70 procents 5-årsöverlevnad. Överlevnaden är dock sämre hos män än hos kvinnor. Behandlingen är dock förenad med biverkningar på både kort och lång sikt, och funktionspåverkan på såväl tarm- som urin- och sexualfunktion är vanligt förekommande.

Det standardiserade vårdförloppet omfattar analcancer av skivepiteltyp, med diagnoskod C21.