Frågor och svar hjälpmedel
Här hittar du frågor och svar om hjälpmedel och vad som gäller inom Region Gävleborg.
Vissa hjälpmedel kan förskrivas under en begränsad period, till exempel rollatorer och vissa enklare hygienhjälpmedel. Tidsperioden är inte bestämd utan bedöms i varje enskilt fall.
En vanlig hantering ute i verksamheterna är att man alltid förskriver under tre månader, det är alltså inte korrekt. En patient kan ha behovet under tre veckor och en annan i fyra månader. Det viktigaste är att du som förskrivare har en tydlig målsättning och plan med hjälpmedlet.
Grunden för hjälpmedelshanteringen i Gävleborg är att återanvända hjälpmedel i stor utsträckning för god kostnadseffektivitet. I dagsläget är återanvändningsgraden cirka 85 procent. Om hjälpmedel köps loss minskar denna möjlighet.
Hanteringen att köpa loss kräver mycket administration med bland annat fakturering. Komplicerade hjälpmedel ställer också höga krav på att produkten är säker och skulle kräva teknisk genomgång innan eventuellt utköp.
Avgift för hjälpmedelsförskrivnings är tänkt att vara en administrativ avgift för att i viss mån ge ekonomisk täckning när du gör en förskrivning. Det gäller oavsett om det är en förskrivning av ett nytt hjälpmedel, en återförskrivning av en uttjänt dyna eller byte av en rullstol.
I samtliga fall har du kontakt med patienten, gör en bedömning av behovet och knappar in det i websesam och journal = administration. Om flera hjälpmedel förskrivs vid samma tillfälle tas en avgift ut.
En anpassning görs inom ramen för vad tillverkaren har skrivit i bruksanvisningen. Det kan handla om att montera på tillbehör, såsom nackstöd på en rullstol. Det kan också vara så att tillverkaren har godkända kombinationsavtal med andra tillverkare för montering av olika typer av drivaggregat eller höftbälten.
Om du gör förändringar utanför detta så är det en specialanpassning. Och den som gör detta tar över produktansvaret. Vissa verksamheter inom Region Gävleborg gör detta, exempelvis Hjälpmedel SAM. De följer då aktuella regelverk, (bland andra MDR 2017/745).
Egentillverkning av ortoser räknas alltid som specialanpassning.
Riksavtalet för utomlänsvård beskriver det så här: Region Gävleborg kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i regionen om kostnaden understiger 10 000 kronor (2024). I dessa fall tillämpar vi vårt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna leva ett normalt liv även vid besök i annan region.
Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel. Uppgår kostnaden till mer än 10 000 kronor ska samråd ske med hemregionen för att vårdregionen även i dessa fall ska ha rätt till ersättning. Då hjälpmedelsverksamheterna ofta tillämpar hyreslösningar för hjälpmedel och dessutom kan ha olika sortiment upphandlade är det bäst att försöka kontakta patientens hemregion innan eventuell förskrivning.
Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och underhåll som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till berörd persons bostadsförhållanden, etcetera, ska det förskrivas och betalas av hemregionen.
Enligt hälso-och sjukvårdslagen är hälso- och sjukvården skyldig att vid behov tillhandahålla hjälpmedel. Vårdgivaren kan inte kräva att patienten tecknar försäkring för lån av hjälpmedel. Det innebär att förskrivning av hjälpmedel inte kan nekas även om patienten inte vill teckna försäkring.
Läs mer om lånevillkor i rutinen Lånevillkor – Hjälpmedel – Platina id 09-635940
Om hyreshjälpmedel försvinner (tappas bort eller inte lämnas tillbaka) från patienten så kommer Hjälpmedel SAM, som äger hjälpmedlet, att fakturera förskrivarens enhet. Exempelvis den hälsocentral där förskrivaren arbetar.
För icke individmärkta hjälpmedel och tillbehör faktureras vårdgivaren 50 procent av hjälpmedlets inköpskostnad. För individmärkta hjälpmedel faktureras restvärdet – dock lägst 20 procent av hjälpmedlets inköpspris. Det är sedan upp till enheten att fakturera patienten enligt samma princip om de bedömer att hen agerat oaktsamt. Det är därför viktigt att informera patienten om att hjälpmedlet är ett lån och att använda låneförbindelseblanketten.
Hyreshjälpmedel hanteras på samma sätt som frågan ovan. Det är viktigt att förskrivande enheter har tydliga rutiner och agerar så fort som möjligt när de får vetskap om en patient är avliden.
Grunden är att inte dubbelförskriva, det vill säga att förskriva två likadana produkter. I vissa fall är det möjligt och står då beskrivet i den specifika riktlinjen. Ett exempel där det kan vara aktuell gäller taklyft som förskrivs till barn med delad vårdnad och där barnet vistas lika mycket hos vardera föräldern.
En annan mer generell variant är om patienten bor i tvåplanshus och där hjälpmedlet inte kan flyttas mellan våningsplanen, till exempel rullstol eller gåbord.
En tredje variant är när det inte går att transportera personliga hjälpmedel mellan hem och skola eller till daglig verksamhet. Orsaken kan antingen vara att hjälpmedlen är för skrymmande och svåra att lasta in i färdtjänst eller taxi, eller att känsliga inställningar riskerar att ändras.
Vilken grundutrustning som ska finnas styrs av den verksamhetens målgrupp och inriktning på verksamheten.
Inom daglig verksamhet är Region Gävleborg ansvarig för rehabilitering och personliga hjälpmedel, då detta inte är skatteväxlat. På daglig verksamhet innebär det att grundutrustning för personer med rörelse- och eller synnedsättning ska vara anpassade för dem. Behoven kan variera beroende på verksamhetens syfte.
När det gäller vilka hjälpmedel som ska finnas på kommunernas korttidsenheter är det definierat i rutinen samverkan vid byte av vårdgivare ”På kommunernas korttidsenheter ska viss utrustning såsom vårdsäng med madrass, fristående toaförhöjning, mobil hygienstol utan tippfunktion samt personlyft (exklusive personlyftsele) finnas tillgänglig.”.
Inom skola räknas den utrustning som utan större ansträngning kan användas av flera elever, såsom funktionella stolar och bord och pedagogisk utrustning. Region Gävleborg ansvarar för personligt utprovade hjälpmedel eller utrustning som särskilt behöver anpassas till enskild elev.