Frågor och svar - om levnadsvanearbetet

Hälso- och sjukvården i Region Gävleborg ska verka för en god och jämlik hälsa. I varje patientmöte ska den bästa kunskapen om vård och behandling finnas till hands och användas.

Region Gävleborg ingår i Nationellt system för kunskapsstyrning och där arbetas nationella vårdprogram fram. Förra året fastställdes Vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling som reglerar/beskriver arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvården. Region Gävleborg har därefter anpassat detta till ett eget vårdprogram – en rutin – som beskriver hur arbetet ska ske hos oss. I vårt vårdprogram är det tydligt vilken kompetens som krävs för de olika arbetsuppgifterna, vilken metod och vilket förhållningssätt som ska användas, samt vilken behandling/åtgärd som ska erbjudas.

För att vi ska använda våra resurser klok har hälso- och sjukvårdsledningen i Region Gävleborg fattat beslut om att vi ska tillämpa de åtgärder som har högst prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Beslutet innebär att Region Gävleborg ska prioritera de åtgärder som har högst evidens. De åtgärder/behandlingar som erbjuds vuxna patienter med ohälsosamma levnadsvanor utgår från detta beslut.

Metodstödet för Enkel rådgivning, Vuxna, ger vägledning och visar tydligt vad som är beslutat i Region Gävleborg. Genom att använda metodstödet i samtalet säkerställer vi att vi varken gör för lite eller för mycket.

Metodstödet för Enkel rådgivning, Vuxna, ger ett praktiskt stöd i samtalet. Du ser tydligt vad som förväntas av dig. Här finns förslag på vad du kan säga, de generella råden för respektive levnadsvana, stöd i vad du kan erbjuda patienten samt stöd för hur samtalet ska dokumenteras.

Tydliga styrdokument, riktade till rätt målgrupp medarbetare, underlättar också arbetet och ger tydlighet gällande roller och ansvar.

Ja, följande utbildningar finns:

Uppmärksamma och samtala om levnadsvanor – Enkel rådgivning

Under 2023 kommer en ny grundutbildning erbjudas i Kompetensportal. Det är en digital utbildning, cirka 60 minuter lång.

Behandling vid ohälsosam levnadsvana – Fördjupad rådgivning

De medarbetare som ska ha samtal på fördjupad nivå erbjuds lärarledda utbildningar, se Kompetensportal. Aktuella datum kommer.

Eftersom verksamheter har olika uppdrag behöver ansvariga chefer fatta beslut om när frågor om levnadsvanor ska komma in i flödet i just deras verksamhet.

Frågorna kan med fördel besvaras av patienten inför besöket (utskick med kallelse eller digitalt) men kan även ställas till patienten vid tidpunkten för besöket. Det kan vara en fördel om patienten besvarat frågorna i förväg, då detta ger möjlighet till reflektion och signalerar att vi i vården tycker att patientens levnadsvanor är viktiga.

Alla patienter har rätt att få kunskap om levnadsvanors betydelse för hälsan men det finns prioriterade patientgrupper för vilka ohälsosamma levnadsvanor är mer riskfyllt än andra, där det är extra viktigt att du som medarbetare frågar om levnadsvanor:

Prioriterade patientgrupper:

• Vuxna med särskild risk*
• Vuxna som ska genomgå operation
• Barn och unga under 18 år
• Gravida
• Äldre, över 65 år

*Vuxna med särskild risk är personer som har:

• en sjukdom, t.ex. diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression.
• fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning.
• social sårbarhet, t.ex. låg socioekonomisk status.
• biologiska riskmarkörer, t.ex. högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller fetma.
• andra riskfaktorer, t.ex. flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller skada.

Enkel rådgivning ska enbart genomföras med de patienter som visat sig ha en eller flera ohälsosamma levnadsvanor. Patienter som har flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt utgör en målgrupp som ska ges särskild uppmärksamhet.

Patienter som i nuläget inte vill samtala om sina levnadsvanor bör respekteras. Det är viktigt att komma ihåg att målet inte är perfekta levnadsvanor, utan att du som medarbetare i patientmötet funderar på om - och på vilket sätt - levnadsvanorna kan ha betydelse för patienten.

FaR är en förkortning av Fysisk aktivitet på Recept. Det är en evidensbaserad medicinsk metod som används i hälso- och sjukvården, både i förebyggande och behandlande syfte genom att stödja patienter till ökad fysisk aktivitet. FaR kan ordineras antingen som ersättning för, eller som komplement till läkemedel eller annan behandling.

Metoden FaR består av fem delar. Tre delar utgör kärnan i metoden; Rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet, Individanpassad skriftlig ordination samt Uppföljning. De två andra delarna används som stöd; Handboken FYSS/webbplatsen eFYSS samt Samverkan med föreningar och aktivitetsarrangörer.

FYSS står för Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Det är en evidensbaserad handbok som främst riktar sig till personer som arbetar inom hälso- och sjukvården och fungerar som ett stöd vid rådgivning och behandling med fysisk aktivitet. Den senaste upplagan FYSS 2021 innehåller bland annat evidensbaserade rekommendationer och råd om fysisk aktivitet vid 35 olika diagnoser.

eFYSS är ett digitalt kunskapsstöd som baseras på FYSS 2021. På webbplatsen efyss.se kan du söka på olika diagnoser för att få fram diagnosspecifika råd och rekommendationer för fysisk aktivitet.

I Region Gävleborg får alla legitimerade medarbetare förskriva FaR. Icke legitimerade medarbetare får förskriva FaR efter skriftlig delegation av verksamhetschef eller vårdenhetschef, använd särskild delegationsblankett. Alla som förskriver FaR i Region Gävleborg ska ha genomfört två utbildningar:

- Rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet.
- Förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR).

Utbildningarna har hittills erbjudits fysiskt men kommer från och med hösten 2024 att finnas tillgängliga digitalt via Kompetensportalen.

I Region Gävleborg kan vi förskriva FaR till följande patientgrupper:

• Vuxna
• Unga 13-17 år
• Gravida utan medicinska komplikationer
• Vuxna med särskild risk, vilket innefattar personer som har:

- En sjukdom
- En funktionsnedsättning, fysisk, psykisk eller intellektuell
- Social sårbarhet, t.ex. låg socioekonomisk position
- Biologiska riskmarkörer, exempelvis högt blodtryck eller övervikt eller
- Andra riskfaktorer såsom flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt

Alla patienter som är i behov av ökad fysisk aktivitet för att förebygga eller behandla sjukdom och som tillhör någon av ovanstående patientgrupper kan få recept på fysisk aktivitet. Förutsättningen är att de i Enkel rådgivning tackat ja till stöd, fått ett rådgivande samtal och därefter bedömts bli mer motiverade att öka sin fysiska aktivitet genom att få ett recept på fysisk aktivitet. Det är dock viktigt att patientens tillstånd tillåter att den fysiska aktiviteten utförs utanför hälso- och sjukvården.

Det finns evidens för att FaR är en effektiv metod för att öka fysisk aktivitet hos patienter som är otillräckligt fysiskt aktiva, både bland de som inte rör på sig alls och de som redan är något aktiva men inte når upp till rekommenderad fysisk aktivitetsnivå. Forskning visar även att FaR kan minska stillasittande, öka fysisk kapacitet, minska kroppsvikt och midjemått samt förbättra fysisk och psykisk självskattad hälsa.

FaR rekommenderas i de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

FaR är ett tillägg till det rådgivande samtalet vid otillräcklig fysisk aktivitet. Syftet är att få ökad följsamhet till den plan som utformats tillsammans med patienten. Rådgivningen struktureras upp genom att det som du och patienten pratat om skrivs ner på receptet. Det blir på så vis tydligare och enklare för patienten att förstå och komma ihåg vad ni kommit överens om. Ett recept kan också ge en större förståelse för personer i patientens omgivning att hen ska prioritera fysisk aktivitet.

Forskning visar dessutom att tillägg av FaR hos vuxna ger en större ökning av aktivitetsnivån än endast rådgivande samtal om fysisk aktivitet. Endast personcentrerad rådgivning om fysisk aktivitet ger en ökad aktivitetsnivå med 12-50 %. Tillägg av FaR ger en ytterligare ökning på 15-50 %.

FaR innebär rådgivning för fysisk aktivitet på ett strukturerat sätt. FaR kan komplettera eller ersätta annan behandling, eftersom fysisk aktivitet många gånger kan ha samma effekt som läkemedel. FaR ska därför hanteras på samma sätt som läkemedel på recept. Dessutom visar forskning att nio av tio patienter skulle välja fysisk aktivitet före läkemedelsbehandling om behandlingseffekten är densamma.

Studier visar att mer än hälften av de patienter som fått ett recept på fysisk aktivitet följer ordinationen i upp till två år. Under förutsättning att uppföljning av ordinationen av fysisk aktivitet görs enligt rekommendation är följsamheten oftast högre vid de senare uppföljningarna eftersom det handlar om en förändringsprocess hos patienten. Följsamheten till FaR ligger därmed på minst samma nivå som annan långtidsbehandling.

Du kan ordinera aktiviteter i syfte att bryta stillasittande, öka vardagsmotionen eller öka fysisk träning. Patientens tillstånd ska tillåta att aktiviteten utförs utanför hälso- och sjukvården. Aktiviteten kan vara i form av en egen aktivitet (till exempel promenader) eller organiserad aktivitet hos aktivitetsarrangör som antingen samarbetar eller inte samarbetar med Region Gävleborg. Tips på aktiviteter hittar du i aktivitetskatalogen som finns på webbplatsen far.regiongavleborg.se

Kom ihåg att alltid göra en riskbedömning när du ordinerar fysisk aktivitet. Ordinationen måste anpassas till patientens diagnos och hälsotillstånd men också tidigare erfarenheter, mål, möjligheter och motivation. Stöd till din riskbedömning och diagnosspecifika rekommendationer får du via FYSS eller på webbplatsen efyss.se, men tänk på att den rekommenderade dosen i FYSS/eFYSS alltid måste individanpassas vilket ofta kan innebära att starta på en lägre dos än den rekommenderade.

På Samverkanswebben, Stöd för samtal om levnadsvanor, finns det styrdokument, verktyg och stöd till medarbetare samt material till patient. Allt ligger samlat under Behandling vid ohälsosam levnadsvana - Fördjupad rådgivning – Stöd vid otillräcklig fysisk aktivitet – vuxna.

Den skriftliga ordinationen ska vara så specifik som möjligt, men det är inte säkert att alla fält i receptet är aktuella för den patienten du har framför dig. Vissa fält är viktiga att du alltid fyller i och receptet måste innehålla nuvarande aktivitetsnivå, anledning till ordination, patientens egen målsättning samt eventuella kontraindikationer eller försiktighetsåtgärder. Du måste också skriva vilken typ av aktivitet som ska utföras, hur ofta (frekvens) och hur länge (duration) samt på vilken ansträngningsnivå (intensitet) aktiviteten ska utföras. Att skriva ner när och hur uppföljnings ska ske är också av betydelse. Tänk på att det som skrivs på receptet alltid ska vara väl förankrat hos patienten.

Receptet ska fungera som ett stöd för patienten och därför ska receptet vara så tydligt som möjligt. Om patienten själv vill kan hen visa upp receptet hos en aktivitetsarrangör, då en del av aktivitetsarrangörerna erbjuder förmåner till de som fått ett recept på fysisk aktivitet.

Ett recept ger inte per automatik rabatt hos aktivitetsarrangörer. Vissa av aktivitetsarrangörerna ger dock en subventionerad avgift om patienten visar upp sitt recept. Information om vilka som erbjuder det finns i Region Gävleborgs aktivitetskatalog som du når via webbplatsen far.regiongavleborg.se.

Du behöver informera patienten om att receptet inte ingår i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten själv betalar eventuella träningsavgifter även om hen har frikort.

Uppföljningen är en viktig del av FaR-metoden och ska därför alltid göras. Det rekommenderas att uppföljning sker vid tre tillfällen; efter 2-3 månader, efter 6 månader och efter 1 år. Om patienten har låg förändringsberedskap eller låg motivation kan en uppföljning göras redan några veckor efter ordinationen. Om du själv inte har möjlighet att följa upp receptet kan någon annan göra uppföljningen, men det är ditt ansvar att se till att berörd person eller verksamhet får all nödvändig information för att kunna genomföra uppföljningen.

Ja, du måste alltid använda båda åtgärdskoderna när du förskrivit FaR. Även om en förskrivning av FaR alltid föregås av ett rådgivande samtal är det två olika åtgärder och kräver därför varsin åtgärdskod. 

DV200 ska användas när du har genomfört ett rådgivande samtal OCH gjort ett tillägg i form av en skriftlig individanpassad ordination på det recept som finns för Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i journalsystemet. 

I många patientmöten kan en individanpassad plan för fysisk aktivitet tas fram, ibland i samband med att du har ett rådgivande samtal. En sådan plan kan delvis innehålla samma information som ett recept på fysisk aktivitet, MEN du ska endast använda åtgärdskod DV200 när du har fyllt i det recept som finns för FaR i journalsystemet och lämnat det till patienten. Kom ihåg att även åtgärdskoda för Rådgivande samtal om fysisk aktivitet, DV132.

AW005 används när du gjort en uppföljning av ett recept på fysisk aktivitet. Om du gör flera uppföljningar av samma recept ska du använda denna åtgärdskod vid varje tillfälle.

De patienter som får 0-4 poäng i Kostindex ska erbjudas behandling av dietist.

Vuxna som röker dagligen.

Vuxna som röker sporadiskt ska hänvisas till patientinformationen på 1177. Där finns hänvisning till nationella stödlinjer och egenvårdstips.

Vi behöver använda våra resurser klokt och erbjuda våra patienter det som har högst evidens. Vi ska absolut även hjälpa vuxna snusare men vi genomför inte behandlingen hos oss. Vi erbjuder istället den nationella stödlinjen Sluta-Röka-Linjen – som också är en sluta-snusa-linje. All information finns samlad på webbplats 1177.
 
När det gäller snusande unga (13-18 år) och snusande gravida erbjuder vi fortfarande samtal på fördjupad nivå (behandling).

I dagsläget arbetar vi fortfarande utifrån rutinen Tobak- och alkoholfri i samband med operation. Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg – Platina id 09-350266. Denna kommer också uppdateras, utifrån det nationella vårdprogrammet, under 2023.

I dagsläget finns inget specifikt gemensamt styrdokument för Region Gävleborg men arbetet med att ta fram detta pågår, utifrån det nationella vårdprogrammet.