1. Samverkanswebben
  2. Vårdgivare
  3. Kunskapsstöd och rutiner
  4. Vårdhygien
  5. Dokument och rutiner

Dokument och rutiner

Vårdhygieniska dokument och rutiner för medarbetare inom Region Gävleborg, externa vårdgivare och kommunal vård och omsorg.

Vid nybyggnationer och renovering av vårdenheter är det av stor betydelse att Vårdhygien deltar i planeringen så tidigt som möjligt. Vad bör patientrummen på en vårdavdelning innehålla? Vilken är den optimala ventilationen i en operationssal? Hur optimeras patientflödet bäst på en mottagning? Var placeras sköljen/desinfektionsrum bäst? Byggenskap och Vårdhygien (BOV) är ett omfattande dokument där många av dessa frågor besvaras.

Rutiner

Länkar 

Hygienombudets ansvar

  • Förmedla hygieninformation inom sin vårdenhet.
  • Delta vid fortlöpande utbildningar och informationstillfällen. 
  • Vara stödperson vid de tillfällen när problem och oklarheter rörande hygienfrågor uppstår.
  • Vara länken mellan hygiensjuksköterskan och vårdenheten.

Arbetsbeskrivning

Hygienombud i vård och omsorg samt tandvård – arbetsbeskrivning – Hälso- och sjukvård - Region Gävleborg – Platina id 09-617775 (pdf)

Registrering av följsamhet till basala hygien- och klädregler (BHK) – formulär –Hälso- och sjukvård Region Gävleborg – Platina id: 09-805230 (pdf)

Vårdhygienisk egenkontroll och hygienrond –  Platina id 09-105293 (Pdf) – Omfattar alla hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal.

Egenkontrollprogram "vårdhygienisk standard" – Svensk förening för vårdhygien (SFVH)

Multiresistenta bakterier (MRB) är bakterier som utvecklat ett motstånd mot flera sorters antibiotika, vilket gör att de blir svårare att behandla. Förekomsten av MRB har ökat kraftigt, både globalt och i Sverige. Förekomsten av MRB har ökat kraftigt, både globalt och i Sverige. Utvecklingen har bland annat skett på grund av för frikostig användning av antibiotika samt ökning av utlandsresor.
Infektioner med MRB innebär inte enbart mer lidande för patienten utan ökar även risken för komplikationer och mortalitet hos dessa patienter samt ökade kostnader i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel.

Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)          

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) – Hälso- och sjukvård Region Gävleborg – Platina id 09-98345 (pdf)

Här nedan kan du hitta kort information om de två utbrott som Region Gävleborg har haft. På följande länk finns det mer detaljerad information: Vankomycinresistenta enterokocker (Gävleborg 2013–2014) — Folkhälsomyndigheten.

VRE utbrott 2013–2014

  • Första fallet upptäcktes i september 2013 på infektionsavdelningen på Gävle sjukhus.
  • Utbrottet varade till december 2014.
  • Totalt 306 fall med samma VRE typ.
  • Hudiksvall sjukhus, Bollnäs sjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala har alla vårdat fall som tidigare vårdats på sjukhuset i Gävle.

Åtgärder som gjordes var bland annat:

  • Utbildning i BHK.
  • Hospiteringar och besök av vårdhygien på berörda enheter.
  • Städkvaliteten kontrollerades.
  • Säkerställa förrådshantering.
  • Införande av kökspersonal på berörda enheter.
  • Rengöring av hjälpmedel.
  • Införande av "sängtvätt".

Mellan 2021–2022 blev det ett till utbrott, men det utbrottet kunde stoppas snabbt med anledning av de erfarenheter Region Gävleborg hade sedan det tidigare utbrottet.

  • Första fallet upptäcktes oktober 2021.
  • Två olika typer av VRE upptäcktes.
  • Totalt 53 fall sammanlagt.

Virusorsakade luftvägsinfektioner smittar genom droppsmitta. När en person hostar bildas det små vätskedroppar som flyger ut en bit i luften, däribland även en del av de mikroorganismer som finns i luftvägssekret. En person kan bli smittad av att stå i närheten av personen som hostar eller nyser. Smittan kan också ske indirekt genom att en person tar på ytan där vätskedroppar har landat.

I november 2023 kom Folkhälsomyndigheten med en ny gemensam publikation med åtgärder för smittspridning av covid-19, influensa och RS-virus. Den gemensamma benämningen för dessa virus är virusorsakade luftvägsinfektioner.

Rutiner

Virusorsakade luftvägsinfektioner – vårdhygieniska rekommendationer – Hälso- och sjukvård Region Gävleborg – Platina id 09-797581 (pdf)

Länkar

Statistik över infektionssjukdomar Region Gävleborg – (Microsoft Power BI)

Statistik – patienter vårdade på grund av covid-19 (Microsoft Power BI)

Smittskydds webbsida

Mässling, vattkoppor och tuberkulos är exempel på sjukdomar som smittar via luftburen smitta.
Vid dessa sjukdomar är viruspartiklarna så pass små att de finns kvar i luften, vilket innebär att personer som befinner sig i samma rum kan bli smittade. Vid luftburen smitta kan viruspartiklarna överleva i upp till två timmar efter att den smittade personen lämnat rummet.

Den absolut vanligaste smittvägen är via våra händer, alltså indirekt kontaktsmitta. Det finns dock andra smittvägar för virus, bakterier och andra mikroorganismer. Här nedan finns korta förklaringar på de smittvägar som personal inom vården brukar komma i kontakt med.

Smittan överförs från en person till annan via en mellanhand. Exempel på mellanhand är händer, kläder och föremål som är förorenade med smittämnen från t.ex. kroppsvätskor. Detta är den absolut vanligaste smittvägen. 

Smitta sker mellan två individer, utan mellanhand. Exempelvis när en person med luftvägssymtom nyser en annan person i ansiktet. Sexuellt överförbara sjukdomar är ett exempel på sjukdomar som smittar via direkt kontaktsmitta.

Är en slags direkt kontaktsmitta där smittämnen överförs via blod eller slemhinna. Detta kan ske direkt vid sexuell kontakt eller vid stickskador från använda kanyler.

När en person hostar bildas det små vätskedroppar som flyger ut en bit i luften, däribland även en del av mikroorganismerna som finns i luftvägssekretet. En person kan bli smittad direkt genom att stå i närheten av personen som hostar eller nyser. Smittan kan också ske indirekt genom att en person tar på ytan där vätskedroppar har landat. Influensa, RS-virus och Covid-19 smittar genom droppsmitta.

Mässling, vattkoppor och Tuberkulos är exempel på luftburen smitta. Vid dessa sjukdomar är viruspartiklarna så pass små att de finns kvar i luften, vilket innebär att personer som befinner sig i samma rum kan bli smittade. Vid luftburen smitta kan viruspartiklarna överleva i upp till två timmar efter att den smittade personen lämnat rummet.  

Livsmedel och vatten kan direkt eller indirekt vara förorenade med smittämnen och medföra någon slags magsjuka. För att förhindra livsmedelsburen smitta är det viktigt att sjukvårdspersonal som tar hand om patienter med diarréer och/eller kräkningar inte hanterar livsmedel, samt att personal med dessa symtom inte hanterar livsmedel som andra ska äta.

Clostridioides difficile är en sporbildande bakterie som kan orsaka allvarliga diarréetillstånd i olika nivåer. Diarréerna uppkommer då den naturliga balansen i tarmfloran rubbas. Den vanligaste riskfaktorn för C. difficile är antibiotikabehandling, hög ålder, sjukhusvård med mera. Smitta sker vanligast via indirekt kontaktsmitta. Diarréer som uppkommer i samband med sjukhusvård eller som uppkommer under eller efter avslutad antibiotikabehandling bör misstänkas bero på C. difficile. Efter patientarbete vid misstänkt eller konstaterad tarmsmitta ska händerna alltid tvättas med tvål och vatten innan desinfektion utförs.

Rutiner 

Clostridioides difficile - vårdhygieniska rekommendationer – Platina id 09-256399 (pdf)

Länkar

Clostridioides difficile - Vårdhandboken (vardhandboken.se)

Är en virusinfektion i magtarmkanalen som är ett stort problem inom vården. Det vanligaste viruset är noroviruset (calici, vinterkräksjukan) men det finns även andra virus som kan oraska magsjuka. Symtomen är illamående, kräkningar och diarréer samt i vissa fall magont. I avföringen, och vid noroviruset även i kräkningar, finns det mycket smittoämnen. Smittspridningen sker via direkt eller indirekt kontaktsmitta. Efter patientarbete vid misstänkt eller konstaterad magsjuka ska händerna alltid tvättas med tvål och vatten innan desinfektion utförs. 

Rutiner

Magsjuka - vårdhygieniska rekommendationer – Platina id 09-695591 (pdf)

Magsjukeanamnes – checklista – Platina id 09-140583 (pdf)

Magsjuka – lista patienter – Platina id 09-144556 (pdf)

Magsjuka – lista personal – Platina id 09-140596 (pdf)

Länkar

Virusorsakad gastroenterit, inklusive vinterkräksjuka - Vårdhandboken

Magsjuka – diarré och kräkningar - 1177.se

Vinterkräksjuka i vården (folkhalsomyndigheten.se)

Vårdrelaterade infektion (VRI) är den vanligaste vårdskadan i Sverige och hela Europa. Definitionen på en VRI är enligt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner): Infektion som uppkommer hos person under slutenvård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning-

Definitionen innebär följande:

  • Debut av infektion tidigast 48 h efter inkomst till sjukhuset (undantag magsjuka < 24 h).
  • En infektion som uppkommit inom 48 h efter utskrivning från sjukhuset.
  • En infektion som uppstår inom 30 dagar efter operation och inom ett år vid implantat.

57 000 vuxna personer får en vårdrelaterad infektion (VRI) varje år i Sverige och mellan 30-60 % av dessa fall skulle kunnat undvikas. I cirka 1 300 fall per år bidrar VRI till att patienten avlider. Det är vanligare att män och personer över 80 år drabbas. Medelvårdtiden för patienter med VRI är dubbelt så lång som för patienter utan och i snitt kostar en VRI 107 000 kr (totalt omkring 4,4 miljarder kronor/år). De vanligaste VRI är urinvägs- och postoperativa infektioner.

Länkar

Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner – Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Vårdrelaterade infektioner – SKR

Vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaresistens är stora utmaningar för vården. Syftet med infektionsverktyget är att förebygga vårdrelaterade infektioner. Verktyget har också betydelse för att uppnå en mer rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. 

Länkar

Infektionsverktyget - erfarenheter och vägledning för användning av data – SKR

Strama arbetar för en samverkan mot antibiotikaresistens. Syftet är att verka för en rationell antibiotikabehandling och mot ökad antibiotikaresistens.

Länkar

ECDC är den Europeiska smittskyddsmyndigheten. ECDC PPM är en europeisk punktprevalensmätning (PPM) på sjukhus och är en del i det globala arbetet mot antibiotikaresistens.

Mätningen sker vart femte år och nästa mätning sker april-maj 2023. Mätningarna utförs på akutsjukhus i länder inom EU och koordineras av Folkhälsomyndigheten.

Punktprevalensmätning är en mätning som utförs vid en specifik tidpunkt och syftet är att bland annat mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) och mäta antibiotikaanvändningen samt att undersöka riskfaktorer, behandlingsindikationer och mikrobiologiska data kopplade till VRI och antibiotikaförskrivning.

Mätningen kommer att genomföras av ett team med läkare och sjuksköterskor. Teamet kommer genom journalgranskning av samtliga inneliggande patienter fylla i Folkhälsomyndighetens elektroniska formulär. Samtliga avdelningar på de tre sjukhusen i Region Gävleborg kommer att delta. Efter mätningen kommer regionen att få tillgång till statistik för regional, nationell samt europeisk nivå. 

Europeisk punktprevalensmätning (ECDC PPM) på sjukhus – Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)