I Sandviken kommun är strukturerat arbete på individnivå grunden till brukarinflytande
Socialpsykiatrin i Sandviken arbetar sedan flera år med arbetsmetoden CM/R-ACT (Vård och stödsamordning). Varför gör dom det egentligen? Varför är brukarinflytande på individnivå viktigt för boendestödsverksamheten? Läs intervjun med samordnaren Carola Österlund som har varit med från början.
Carola Österlund, vilken roll och arbetsuppgifter har du idag i Sandviken kommun?
Min roll är att stödja insatserna och samordningen i de ärenden som beviljats boendestöd. Samt att vara implementeringsstöd för metoden CM/R-ACT som används som arbetsmetod i socialpsykiatrin Sandviken. Jag är delaktig i uppstart av nya ärenden. Jag planerar in första besök till de personer som beviljats insatsen boendestöd och genomför hembesök tillsammans med de tilltänkta boendestöden. Jag ansvarar för att brukaren får information kring hur boendestöd arbetar i Sandviken, syftet med det och annan viktig information. Vi är väldigt mån om samverkan med andra i brukarens nätverk och inhämtar samtycke till vilka som brukaren samtycker till att informationsöverföring får ske med. Jag handleder boendestöden i metoden och i ärenden. Stödjer i omvärldsbevakning. Sitter med i samverkans möten av olika slag. Lotsar och guidar i arbetet för boendestöden praktiskt och teoretiskt.
Hur kommer det sig att Sandvikens socialpsykiatri valt att låta arbetsmetoden CM/R-ACT (vård och stödsamordning) prägla ert arbete?
Sandvikens kommun har valt att arbeta utifrån hela eller utvalda delar ur manual för Resursgrupps-ACT med Case management. Samtliga brukare med beslut om boendestöds insats i Sandviken kommun, oavsett diagnos ska ges samma förutsättningar att reflektera kring sitt liv och den riktning de önskar i sin tillvaro. Boendestöd stödjer processen i återhämtning genom personcentrerat arbete, problemlösningsfokuserat arbete. Vi vill motivera brukare till eget beslutsfattande. Sträva efter ökad delaktighet i samhället för brukaren. CM/R-ACT metoden har god evidens och vi eftersträvar kvalitetssäkring i insatsen vi ger.
Hur länge har Sandviken arbetat med CM/R-ACT?
Första boendestöden utbildades 2012, men då fanns ingen lokalt förankrad arbetsbeskrivning kring arbetet. Den formades först 2016 och det tar tid att implementera ett nytt arbetssätt.
Vad tror du är de viktigaste orsakerna, förutsättningarna för att ni lyckats implementera metoden till alla brukare i socialpsykiatrin?
Insatt verksamhets chef. Tydlig arbetsbeskrivning. Stödet i implementeringen genom lotsande i vardagens arbete, samordning och handledning. God samverkan med handläggare. Att det fått tagit tiden att "sätta sig" i organisationen.
Är det dyrt att jobba utifrån CM/R-ACT?
Det upplägg vi har i Sandviken är inte fördyrande i vardagen. Kostnader för utbildning av personal och handledning är en kostnad som vi måste räkna med. Tiden med brukaren kan ta lite mer i anspråk under kartläggningsfas.
Har boendestöd behövt organisera sig på något särskilt sätt för att kunna arbeta utifrån CM/R-ACT?
Boendestöden arbetar i par och brukaren ska i största möjliga mån endast träffa dessa två personal. En av personalen är då ansvarig i ärendet, "Styrman", och då ansvarig för att kartläggningen görs tillsammans med brukaren samt att de tillsammans ser över brukarens önskade riktning och att mål och delmål formuleras. I vissa fall så tillsätts annan kollega som CM och startar upp med brukaren med resursgrupp och de insatser som där ges enligt manualen.
Hur har Sandviken löst det med utbildning och handledning för medarbetarna genom åren?
En del personal har genomgått utbildning som samordnats, planerats och genomförts i länet. Socialpsykiatrin Sandviken har även gjort egen upphandling av utbildning för att hålla kompetensen hos oss. Handledningen har sett lite olika ut mellan 2012-2016. Lite olika handledare fanns då på plats. Sedan 2016 har jag haft metodstöd och ärendehandledning med boendestöden då jag har gått metodhandledningsutbildning vid Karlstads universitet.
Hur reagerar brukarna på att ni jobbar med en strukturerad metod med brukarinflytande, kartläggning, arbetsblad, samordning och resursgrupper?
Brukartillfredställelsen är god. Brukarna upplever sig delaktig och har inflytande i stödet de är i behov av.
Vad är största skillnaden med att jobba med CM/R-ACT på boendestöd och att inte göra det? Har ni fått några reaktioner från brukare som provat både och?
Insatsen med CM/R-ACT upplevs systematisk och strukturerad. Arbetet blir tydligt och förutsägbart. Att brukarens behov sätts i centrum och brukaren är med i beslutsfattandet. Arbetet bedrivs på lika villkor oavsett vilken personal som verkställer insatsen. Tidigare har det inte varit så tydlig riktning och mål i arbetet.
På vilket sätt tar ni tillvara brukarinflytandet som är inkluderat i arbetsmetoden?
Brukaren uppmuntras till formulering kring sina upplevda problemområden och problemlösning är i fokus. Vi stödjer brukaren till egna beslut och delat beslutsfattande i vardagsarbetet med boendestöd men även i konstellationen i resursgrupp. Att brukaren är delaktig i det som lyfts i resursgruppen och vilka åtgärder som planeras.
Vad ser du för fördelar med metoden för brukare och medarbetare?
Att brukaren får en enig arbetsgrupp runt sig oavsett vilken huvudman som professionen kommer från. Alla har samma kunskapsgrund i ärendet och jobbar mot samma riktning och mål.
Vad ser du för utmaningar med metoden på socialpsykiatrin?
Omvärldsbevakningen, att kommunen ska hitta nätverk ute i landet som vi kan lära tillsammans med. Att hitta input för att hålla uppe motivationen och hålla metod/programtroheten. Att kommunen fortsatt ser utbildning och handledning som viktiga faktorer att erbjuda oavsett om annan verksamhetschef eller samordnare tillträder. Att andra i brukarens nätverk och professioner anser insatsen som värdefull för brukaren och prioriterar deltagande i resursgrupp.