Forskning och life science för en mer jämlik och evidensbaserad vård

Sveriges hälso- och sjukvård håller hög kvalitet, men det finns variationer i vård, behandling och resultat mellan olika regioner. För att minska dessa skillnader och främja en mer jämlik vård är det viktigt att använda den bästa tillgängliga kunskapen i patientmöten och att kontinuerligt utveckla, dela och implementera ny kunskap. Här spelar forskning och innovation en central roll för att möta framtidens hälsoutmaningar – både för Region Gävleborg och för övriga regioner i landet. Där kommer samverkan mellan regionerna in som en viktig pusselbit. De senaste tre åren har Region Gävleborgs forsknings- och utvecklingsdirektör Katarina Wijk varit ordförande i den nationella samverkansgruppen (nu har stafettpinnen gått vidare eftersom ordförandeskapet ska rotera).

– I grund och botten handlar det om att genom vetenskapliga metoder ta fram ny kunskap så att vi kan bota, behandla och förebygga sjukdom, säger Katarina Wijk. Pandemin är ett exempel på hur vi snabbt fick fram evidens för att förebygga och behandla covid-19. Det hade inte gått lika snabbt utan forskning och samverkan.

Den nationella samverkansgruppen gjorde 2022 en kartläggning av kunskapsstyrningssystemet för att se hur forskning och life science integreras i befintliga strukturer.

– Det vi såg var att många är positivt inställda till att ny kunskap tas fram genom forskning, men att det finns utmaningar med att prioritera det i hälso- och sjukvårdens vardag, säger Katarina.

– Det arbetar vi med att åstadkomma sedan dess, fyller Johannes Nilsson, förvaltningsstaben för forskning och samhällsmedicin i Region Gävleborg, i. Också han är även verksam på nationell nivå.

– Det här kanske låter luddigt och abstrakt, men det här har högst konkret påverkan på människors hälsa och välmående, poängterar han.

Kunskapsluckor täpps igen med – kunskap

Poängen med kunskapsstyrning är att den kunskap som finns ska styra val av behandlingsmetod.

– Om det saknas tydlig evidens inom ett område behöver vi fånga upp kunskapsluckor. De visar på behovet av vidare kunskapsproduktion genom vetenskapliga metoder, fortsätter Johannes.

Målet är att skapa vetenskapligt grundade behandlingsmetoder och i viss mån styra mot en ökad forskningsaktivitet inom dessa områden.

Region Gävleborg bidrar med ny kunskap genom forskningsaktiva medarbetare inom flera områden. Ett exempel är Maarit Wirkkala, som forskar om patientsäkerhet, vårdkvalitet och arbetsmiljö i en digital värld, efter ett uppdrag från hälso- och sjukvården just för att ta fram evidens inom ett tidigare ganska obeforskat område.

Forskningsberedskap

Ett projekt som initierats av den nationella samverkansgruppen för forskning och life science handlar om kunskapsproduktion under samhällskriser, eller forskningsberedskap.

– Det här är ett väldigt spännande område, säger Johannes. Vi drar lärdomar från hur vi hanterade och styrde forskning under covid-19-pandemin, och arbetar nu för att kunna göra ännu bättre och mer genomtänkta val i framtida kriser där behovet av ny kunskap är stort och tiden är knapp.

Några områden har visat starka och positiva resultat, medan andra saknar tillräcklig forskningsaktivitet trots stora behov. Projektet presenterade en delrapport under våren 2024, och planeringen för fortsatt arbete tillsammans med regioner, myndigheter och kommuner pågår.

Senaste evidens, hur vet jag det?

En viktig fråga i sammanhanget är hur vi jobbar kunskaps- och evidensbaserat i Region Gävleborg – och gör verkstad av det i vardagen. Hur förs samtalen, hur sker styrningen, hur vet jag som kirurg eller undersköterska, dietist eller psykiater, fysioterapeut eller barnmorska, att den vård jag är med och ger baseras på fakta? Här kan de kunskapsstöd som tas fram inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning utgöra ett gott stöd i det kliniska vårdmötet.

– Vi behöver veta att vi gör rätt saker. Det är helt centralt. Det ligger valid, objektiv vetenskap bakom besluten vi fattar, säger Johnny Hillgren, ledamot nationellt programområde inom kunskapsstyrningen, läkare och verksamhetschef för anestesin. Tillgång till evidens varierar mellan olika områden inom hälso- och sjukvården. Det finns en lång erfarenhet av att arbeta med beprövad erfarenhet och att utvärdera resultatet för våra patienter, exempelvis via nationella kvalitetsregister. 

Vårdens kunskapsstöd är uppdaterade och bygger på vetenskap och evidens samt beprövad erfarenhet.  

– Grunden i patientmöten och behandlingar är att bota, lindra och trösta och då behöver vi utgå från kunskapsstöd och fakta. Det är också viktigt att regionerna utvärderar arbetet med kunskapsstyrningssystemet i syfte att säkerställa legitimitet och måluppfyllelse, sammanfattar Johnny.

Sammanfattning

För att uppnå evidens och kunskapsstyrning behövs forskning, kliniska prövningar, studier och utveckling.

Dagens sjukvård är gårdagens forskning. Dagens forskning är morgondagens sjukvård.