Hållbar utveckling för det regionala utvecklingsarbetet

Gävleborgs Regionala utvecklingsstrategis vision handlar om ett öppet, nytänkande och hållbart Gävleborg. Denna vision är en ledstjärna för det regionala utvecklingsarbetet. Här nedan kan du ta del av hela visionen samt andra utgångspunkter i arbetet för att uppnå visionen.

En hållbar utveckling är målet och hållbarhetsintegrering är strategin för att åstadkomma det. Genom att uthålligt och strukturerat hållbarhetsintegrera det regionala utvecklingsarbetet kan ett öppet, nytänkande och hållbart Gävleborg bli verkligt.

Att integrera betyder att ”få att ingå som del i något; förena, sammanföra; sammansmälta, göra till en helhet”. Därför behöver vi utveckla vår förmåga att just få hållbarhet som en integrerad del i allt vi gör. Att integrera hållbarhet betyder att hållbarhet finns i kärnan i allt vi gör. Det betyder att det inte kan ske separat från de olika uppdrag vi har inom den regionala utvecklingsförvaltningen; ex. arbete med finansiering, innovation, näringsliv, arbetsmarknad, kompetens och samhällsplanering, utan det behöver vara en del av kärnan i uppdraget, från start till mål.

• Den regionala utvecklingspolitiken har numera en riktning som tydligt går i linje med en hållbar regional utveckling. Det nationella målet visar tydligt på denna riktning:
  Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet.
• Syftet med politiken är alltså en hållbar utveckling, som medel för att åstadkomma detta pekas utvecklingskraft och konkurrenskraft ut. Detta skiljer sig från tidigare formuleringar av målet, där syftet snarare har varit ekonomisk tillväxt.
• Hållbarhetstrappan

Det regionala utvecklingsarbetet syftar till att bidra till förändring i hållbar riktning mot de effektmål som finns i RUS. För att åstadkomma en sådan förändring behöver utvecklingsarbetet bidra till att förändra de samhällsstrukturer som till stor del styr den regionala utvecklingen; kompetens-, arbetsmarknads-, närings-, stad/lands-, energi- och infrastruktur samt strukturer för livsmiljö.

I RUS beskrivs vilka förändringar som behöver ske på sikt inom respektive struktur för att den ska bli mer hållbar. I nedanstående bild representerar varje ring en struktur med en beskrivning av den nödvändiga förändringen. Exempelvis behöver näringsstrukturen i vårt län bli mer diversifierad, konkurrenskraftig, cirkulär och jämställd. Bilden visar också att strukturerna hänger nära samman och påverkar varandra.

För att nå en hållbar utveckling behöver en omställning ske från en linjär ekonomi till en inkluderande cirkulär ekonomi. Linjär ekonomi och cirkulär ekonomi är varandras motsatser.

 I en linjär ekonomi tillverkas, säljs och kasseras varor. När nya varor behövs sker en nytillverkning igen. Livslängden för varor blir kort och ansvaret för att vårda och återanvända läggs på köparen. En linjär ekonomi bidrar till ökad resursförbrukning, miljöfarliga utsläpp och avfall. I takt med att människor blir fler och konsumerar mer är det inte hållbart med en linjär ekonomi. I en linjär ekonomi finns inget fokus på att människor delar på saker som de inte själva kan använda fullt ut.

I en cirkulär ekonomi används allt tillverkat så länge det går. Det finns en plan från början hur det som produceras ska kunna återanvändas eller återvinnas i så hög grad som möjligt, om och om igen. I en cirkulär ekonomi tar både säljare och köpare ett ansvar för att produkter används och återanvänds i så hög grad som möjligt. I en cirkulär ekonomi finns modeller där människor delar på ägande och användande av exempelvis bilar, cyklar och andra saker som de inte själva kan använda fullt ut. En delningsekonomi är med och skapar samhörighet och tillit och bidrar därmed till ökad social hållbarhet.

En cirkulär ekonomi minskar resursförbrukning, miljöfarliga utsläpp och avfall. I en cirkulär ekonomi försöker nuvarande invånare nå sina behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att nå sina.

Ställa om - Ställa om innebär att förändra sättet vi gör ”det vi gör” idag för att bättre möta utmaningar, behov och förutsättningar, d.v.s. göra en strukturförändring.

Grön omställning - Att arbeta för minskad miljö- och klimatpåverkan genom till exempel utsläppsminskningar samt effektiva och cirkulära flöden.

Intersektionalitet - Ett begrepp för att förklara hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och ibland förstärker varandra. Att göra en intersektionell analys innebär att analysera hur flera faktorer, som till exempel kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund både tillsammans och var för sig kan påverkar en situation. Begreppet används ofta med jämställdhet som grund.

Jämställdhet - Handlar inom regional utveckling till exempel om att makt, medel (finansiering) ska fördelas rättvist mellan olika grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män. Det handlar också om att en ökad jämställdhet bidrar till fler innovationer och bättre verksamheter.

Hållbarhetsintegrering -  Hållbar utveckling betecknas ofta som ett mål att sträva emot, till exempel i Agenda 2030 och Region Gävleborgs regionala utvecklingsstrategi (RUS). Hållbarhetsintegrering är strategin för att nå målet hållbar utveckling.

Diskrimineringsgrunder  - I lagen finns det sju diskrimineringsgrunder. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

De ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbarhet är ömsesidigt beroende av varandra - de är odelbara. För att integrera hållbarhet i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet måste därför alla aspekter av hållbarhet synliggöras och hanteras genom att söka positiva samband (synergier) och  lyfta negativa samband (försvagningar) mellan hållbarhetsdimensionerna.

Ekonomisk hållbarhet

Att integrera den ekonomiska dimensionen i det regionala utvecklingsarbetet innebär att påverka hur resurser används, genom att hushålla, underhålla och förädla. När värden ständigt återskapas ges förutsättning för en långsiktig ekonomisk hållbar utveckling

Social hållbarhet

Att integrera den sociala dimensionen innebär att alla människor, oavsett kön, ålder, förmågor eller bakgrund, ges likvärdiga möjligheter utifrån sina behov och förutsättningar. Ett exempel är att ge likvärdiga möjligheter att få tillgång till resurser inom och resultat av det regionala utvecklingsarbetet. Ett annat exempel är att i arbetet ta tillvara människors olikheter. Olikheter bidrar till effektivitet, bättre beslut och ökad innovationsgrad.

Miljömässig hållbarhet

Att integrera den miljömässiga dimensionen innebär att vårda, respektera och hushålla med ekosystemen inom ramarna för de planetära gränserna. Det betyder att arbeta för en ökad biologisk mångfald, fasa ut fossil energi till förmån för förnybara energikällor och säkerställa att kretsloppen är i balans.