Kunskapsdag för Världsarvet Hälsingegårdar
För 5:e året arrangerades Kunskapsdag för Världsarvet. Det är en dag där världsarvet står i fokus med inblickar och utblickar. En dag för nätverkande och diskussion. En dag att höja vår kunskap när det gäller ett av världens mest unika kulturarv; Världsarvet Hälsingegårdar.
Det var ett fullmatat program som presenterades för de nära hundra deltagarna som i år för första gången samlades på Bollnäs Folkhögskola. Representationen var som vanligt bred. Kunskapsdagen riktar sig till personer som på ett eller annat sätt arbetar med, har ansvar för eller är intresserad av Världsarvet Hälsingegårdar, dvs gårdsägare, tjänstepersoner, politiker, forskare, museimedarbetare, strateger, guider med flera. I år diskuterades klimat, forskning, utveckling, besöksnäring, entreprenörskap.
Frida Stål, ordförande i Kultur- & kompetensnämnden vid Region Gävleborg
Frida Stål, Kultur- & kompetensnämndens ordförande vid Region Gävleborg öppnade Kunskapsdagen och premiärvisade den första av tre filmer som tagits fram av föreningen Världsarv i Sverige. Filmerna är korta och har olika perspektiv; denna på temat ”Världsarven gör våra samhällen bättre – men hur kan det komma sig?”
Se filmen Världsarv gör våra samhällen till bättre platser - men hur kan det komma sig?
Människor och målningar, Lars Nylander, Hälsinglands Museum
Lars Nylander är fil dr och antikvarie vid Hälsinglands Museum. Under sex år har han forskat och nu doktorerat i inredningsmåleri och väggmålningar mellan 1750 och 1800. Deltagarna bjöds på en otrolig djupdykning i de fantastiska målningar som finns i många hälsingegårdar. Arbetet har dessutom resulterat i praktverket ”Människor och Målningar”.
Lars Nylander, fil dr och antikvarie, Hälsinglands Museum
Att få lyssna till Lars och se många av målningarna på storbild är fascinerande. Världsarvet Hälsingegårdars OUV (Outstanding universal value) är ju inredningsmåleriet i de sju gårdar som utgör världsarvet. Men målningarna finns i så många fler gårdar och perspektivet från beställare (bönderna) till utförarna (målarna) är en spännande värld att kliva in i.
Ungdomar söker nya berättelser, Joel Johansson och Eli Olsson, Hälsinglands Museum
Att berätta om världsarvet är en del av åtagandet när ett objekt blivit upptagen på Unescos världsarvslista. Och det finns så många berättelser från olika perspektiv och alla historier ska finnas med när Världsarvet Hälsingegårdars historia ska flyga ut i världen. Inte bara bönderna, inte bara målarnas, inte bara de som bodde på gården utan den vidgade historiken – de glömdas berättelser. Med det perspektivet sökte Hälsinglands Museum medel från Arvsfonden och fick drygt 4 miljoner kronor för att under tre år borra i minoriteternas berättelser ur de ungas perspektiv.
Joel Johansson, projektledare Hälsinglands Museum
Projektet startade i mars i år och kommer att pågå till mars 2027 Projektledare är Joel Johansson som berättade om syftet och hur arbetet kommit igång. I projektet ingår ungdomar mellan 16–25 år med olika bakgrunder, bland annat unga som representerar de nationella minoriteterna. De arbetar med olika källmaterial och detta blir en helt ny metod och ett helt nytt sätt att arbeta för Hälsinglands museum. För ungdomarna ger det en grundförståelse av historisk forskning.
Eli Olsson, projektmedarbetare
Idag är sju ungdomar engagerade i projektet – en av dem Eli Olsson som berättade om den samiska historia som finns och de samiska grupper som varit verksamma i Hälsingland utifrån källor från 1600-talet och framåt; skogssamer (småskalig renskötsel, jakt, fiske) fjällsamer från Härjedalen/Jämtland (vintertid) samt yrkesgruppen sockenlappar (slakt och kastrering av hästar, hundar och katter, hudavdragning och skinnberedning, rovdjursjakt, hantverk).
Ett otroligt spännande arbete ligger framför projektet och det ska bli spännande att följa arbetet.
Erik-Anders – en världsarvsgård i ständig utveckling. Anna och Pär Forssell, gårdsägare
Världsarvsgården Erik-Anders – en av sju gårdar som utgör världsarvet Hälsingegårdar – ligger i Söderala socken utanför Söderhamn. Gården ärgs av familjen Forsell och har under året genomgått ett generationsskifte, något som flera av världsarvsgårdarna står inför inom den närmaste tiden. Till skillnad från flera andra världsarvsgårdar är Erik-Anders inte en släktgård utan köptes av familjen i slutet av 80-talet och har sedan dess genomgått en omfattande restaurering.
Pär och Anna Forsell, gårdsägare till världsarvsgården Erik-Anders
Idag är Erik-Anders ett välbesökt besöksmål, med hotell, restaurang, gårdsbutik men framför allt en del av Sveriges 15 världsarv. Att komma in i den pampiga marmorerade salen tar andan ur vem som helst. Den är magnifik.
Pär och Anna Forsell
På Kunskapsdagen berättade Pär Forsell och dottern Anna Forsell om den smått fantastiska resan och tankar och idéer om framtida projekt.
Fukt i Hälsingegårdar – en studie över klimatet i torpargrunder och inomhus. Jan Akander & Magnus Mattsson Högskolan i Gävle.
Klimatförändringarna blir allt mer påtagliga. Vi ser det runt om i världen och det drabbar även världsarvet Hälsingegårdar. Häftiga växlingar i temperaturen vintertid mellan kyla och blida skapar fukt – och fukt är livsfarligt för målningarna i hälsingegårdarna. För att få mer kunskap och underlätta metoder för att motverkafukten har Högskolan i Gävle under flera år bedrivit ett forskningsprojekt finansierat av Länsstyrelsen Gävleborg
Jan Akander, Högskolan i Gävle
Syftet är att studera hur torpargrunder och inomhusmiljön påverkas, bland annat för att vara proaktiva just med tanke på klimatförändringar. Resultat om hur torpargrunderna mår presenterades under Kunskapsdagen tillsammans med en studie kring avfuktning av inneklimatet vid snabba temperaturförändringar vintertid.
Utblick världsarv:
CASA BATLLÓ; en del av världsarvet Workd of Gaudi i Barcelona – Amilcar Vargas World Heritage manager
Amilcar Vargas är ansvarig för en av de sju delar som utgör världsarvet Works of Gaudí i Barcelona; Casa Batlló, och arbetar dagligen med att bevara och synliggöra dess OUV (Outstanding Universal Value), skapa synergier med andra museer och internationella institutioner samt främja forskning, utbildning och hållbar kulturarvsförvaltning.
Amilcar Vargas på länk från Barcelona
Amilcar Vargas är en internationell expert på förvaltning av världsarv och har arbetat på institutioner som UNESCO (Paris) och andra platser som Palau Güell och Sant Pau Art Nouveau. Han är gästprofessor vid Université Paris i Panthéon-Sorbonne och vid International University of Catalonia. Han är medlem i International Council on Monuments and Sites (ICOMOS), International Council of Museums (ICOM), World Archaeological Congress (WAC), International Association of World Heritage Professionals (IAWHP), European Association of Archaeologists (EAA)
Casa Batlló har gjort ett fantastiskt arbete med många genomtänkta satsningar som lockat mängder av besökare till den del av världsarvet Works of Gaudi som Casa Batlló utgör. Som ett exempel gjordes den stora renoveringen för några år sedan utan att stänga, så besökarna kunde följa hela processen och därmed få ett engagemang. Att fira olika högtider som t.ex det kinesiska nyåret, att beteckna huset som Hose of Welcome, fokusera på allas rättigheter; HBTQI och en otroligt hög interaktiv nivå på upplevelser med VR gör huset levande och spännande att besökarna ständigt kommer tillbaka.
Träslotten som blev världsarv! – Världsarvspedagog Elisabet Olinder & Sofia Dahlquist
Hälsinglands Museum och Länsmuseet Gävleborg har tillsammans producerat ett pedagogiskt lektionsmaterial under 2023–2024. Det tar sin utgångspunkt i Världsarvet Hälsingegårdar och är framtaget med hjälp av lärare i regionen. Nu är materialet klart för att användas i skolorna.
Sofia Dahlbäck och Elisabet Olinder, världsarvspedagog
Arbetet har resulterat i en lärarhandledning som spänner över samtliga stadier i grundskolan och över alla ämnen. Tanken är att materialet ska kunna användas såväl inne i klassrummet som ute på plats vid en världsarvsgård eller annan hälsingegård i skolans närhet. Materialet är lättöverskådligt och väldigt konkret.
Se filmen Världsarv bidrar till fred - men hur hänger det ihop?
Världsarvet Falun – Världens möjlighet! – Christina Staberg, världsarvssamordnare Falun och Kopparbergslagen & Sara Hedström, kulturchef Falu kommun.
Att bli utnämnd till Världsarv är något stort och viktigt. Det är inte bara en etikett, det är en utnämning som många världen över skulle ge sin högra arm för - att ha ett världsarv i sin kommun eller region som anses vara ett av världens mest unika kultur- och naturarv. Men det innebär såklart en utmaning att uppfylla världsarvskonventionen. Att bevara för eftervärlden, men också att på olika sätt berätta om världsarvet.
Sara Hedström, kulturchef i Falu kommun och Christina Staberg, världsarvssamordnare för världsarvet Falun och Kopparbergslagen
Men vad också viktigt är; att få allmänheten och invånarna engagerade i världsarvet, att entreprenörer och besöksnäringsorganisationer att använda sig av världsarvet. För ju mer olika sätt som finns att berätta om världsarvet, desto större spridning blir det – och det är just det som är ett av de mest viktiga delarna i världsarvskonventionen bredvid bevarandet; att sprida kunskap och medvetenhet. Bara så kan vi också bevara det. Christina Staberg, världsarvssamordnare och Sara Hedström, kulturchef i Falu kommun har verkligen lyckats med att få alla medvetna om världsarvet Falun och Kopparbergslagen, och på så sätt fått spridning bland entreprenörer med flera. Det är ett arbete som tagit många år och som pågår fortfarande.
Världsarv i Sverige; Tanums hällristningar 30 år som världsarv – Hans Lundenmark, världsarvssamordnare Tanum
Världsarvet Tanums Hällristningar togs upp på världsarvslistan 1994 och firar i år 30 år som världsarv. Tanums Hällristningar utgör den stora mängd hällristningar från bronsåldern som finns i området; idag drygt 600 kända hällristningsplatser, ett antal som växer hela tiden i takt med att fler hällar upptäcks. Hans Lundenmark är världsarvssamordnare och arbetar vid Vitlycke Museum som är världsarvet Tanums besökscentrum, en självklar plats för besökare att utgå ifrån och som drivs av Västra Götalandsregionen.
Hans Lundenmark, världsarvssamordnare vid världsarvet Tanums hällristningar
Hur det kom sig att just Tanums hällristningar utsågs till världsarv och inte något annat område handlade mycket om hur området beskrivits tidigare. Intressant också hur Västra Götalandsregionen går in med driftsbidrag till besökscentret med 8,9 miljoner i år. Därtill tillkommer en egenfinansiering på cirka 40 % från butik, uthyrning av lokaler, guidade turer etc.
Besökscentret sköter i princip all guideverksamhet, både bokade och öppna samt utställnings- och programverksamheten med events och föreläsningar och all kommunikation – sociala medier, museets och världsarvets hemsidor. Världsarvets instagramkonto är det som når flest, knappt 300k visningar hittills i år.
Tanums arbete med världsarvsvolontärer är en mycket lyckad satsning som kommer att fortsätta för tredje året i rad till sommaren.
”THE PERFECT HOUSE” – Paul Wiersbinski, 2024 års världsarvsstipendiat
2018 utlystes för första gången Region Gävleborgs internationella världsarvsstipendium ut. 14 ansökningar varav 3 kom från andra länder skickades in och Åse Liv Hauan från Norge blev vår första stipendiat att få komma hit, bo en världsarvsgård – Kristofers eller Erik-Anders. I år fick vi över 300 ansökningar från 58 olika länder världen över och i juni kunde vi välkomna vår 6:e stipendiat, konstnären Paul Wiersbinski från Berlin. Under sommaren 2024 vistades han i Hälsingland främst på världsarvsgården Kristofers. Genom projektet ”The Perfect House” kopplar han ihop världsarvet Hälsingegårdar med det tyska världsarvet Berlin Modernism Housing Estates genom att väva samman det urbana Berlin med det rurala Hälsingland i en film. Projektet är inspirerat av idén att röra sig genom ett perfekt hus och estetiskt knyta an till det historiska minnets imaginära dimension, genom husen och gårdarnas unika estetik.
Paul Wiersbinski, 2024 års Världsarvsstipendiat
Under Kunskapsdagen ringde vi upp Paul för en intervju. Han berättade att residenset hade varit lyckat och att filmen gjorts med en poetiskt, nästan meditativ text och i ”collage-format”, något som är något av Pauls signum.
Att förvalta ett världsarv – ansvarsfördelning och finansiering – Karin Gadde Jennische, världsarvssamordnare Länsstyrelsen
Förvaltandet av världsarvet Hälsingegårdar består av flera olika områden: vård och bevarande, kunskapsspridning, kunskapsutveckling samt delaktighet, samverkan och utveckling
Länsstyrelsen Gävleborg har samordningsuppdraget och Karin Gadde Jennische är ansvarig världsarvssamordnare.
Karin Gadde Jennische, världsarvssamordnare för världsarvet Hälsingegårdar vid Länsstyrelsen i Gävleborg
Några statliga medel utgår inte till de svenskavärldsarven, och på världsarvet Hälsingegårdar – där 6 av 7 gårdar är privatägda vilar mycket av ansvaret på de enskilda ägarna. Under åren 2020-2024, det vill säga under den tid som första perioden av Handlingsplan för Världsarven i Sverige gäller, har ett tillfälligt bidrag utgått från Riksantikvarieämbetet till samtliga världsarv i Sverige. Efter årsskiftet upphör detta.
Låt oss smaka världsarvskaka!
Såklart har världsarvet Falun en egen Världsarvskaka och såklart hade nära 100 kakor färdats till Bollnäsför att låta deltagarna på Kunskapsdagen smaka på delikatessen. Det här är ett smart sätt att använda sig av världsarvet för att sprida kunskap och samtidigt en del av hur Faluns entreprenörer kan använda sig av världsarvet i sin produktutveckling. Och såklart presenterades kakan med en egen liten historia. Storytelling när den är som bäst – och godast…
Likt Kopparberget är kakbotten riktigt mörk och tung, rikligt fylld med choklad och blodröd rödbeta som symboliserar det gömda kopparröda guldet.
På toppen tronar en eldig orange frosting av kokos och apelsin som symboliserar de eldar som tänts i Falu Gruva. Kakan är pudrad medkopparrött rödbetspulver som kan färga av sig på tänderna när man tar ett bett, precis som kopparfärgen fastnade på bocken Kåres horn när den värdefulla malmen upptäcktes
Chokladnibsen på toppen symboliserar de hårda och tunga stenblocken som har brutits och forslats ur Kopparberget i tusen år.
Varsågod – låt dig väl smaka en bit av Sveriges och världens historia!
Se filmen Världsarv är platser som gör skillnad - men vad är ett världsarv?
Hållbara världsarv – utmaningar och möjligheter – Fergus Mclaren, ordförande ICOMOS International Cultural Tourism Committee
Fergus Maclaren, Canada, är verksam inom hållbar turism och kulturarvsförvaltning med mer än 25 års erfarenhet i Nordamerika, Afrika, Europa och Asien. Hans nuvarande professionella fokus är besöksnäring vid världsarv och genomförandet av Agenda 2030. Fergus Maclaren har en bakgrund inom turismplanering och destinationsförvaltning. Fergus Maclaren är aktiv inom UNESCO, FN-turism, International Council on Monuments and Sites (ICOMOS), Organisation of World Heritage Cities, World Monuments Fund, Economic Innovation Institute for Africa och Heritage and Cultural Society för Afrika (HACSA).
Fergus Maclaren på länk från Ottawa i Canada
Precis som i Hälsingland har Canada drabbats av skogsbränder som en konsekvens av klimatförändringar. Fergus pekade bland annat på vikten av att integrera klimat- och hållbarhetsåtgärder i arbetet med kulturturism och kulturarv. Att alla intressenter har en roll, att turismen måste bidra till minskning av växthusgaser och ett förnyat förhållningssätt till kulturturism. Bland flera tips förespråkade Fergus att utveckla nya turismstrategier för världsarven, att skriva in turismplaner som en del av all framtida världsarvs-nomineringar, att ta upp klimatet och hållbarhetsrisker i förvaltningsplanerna och att integrera destinationsplanering med nationella, regionala och lokala myndigheter. Sist men inte minst viktigt; att bevara världsarvets OUV.
SPANING! Åsa Stenström, chef Hälsinglands Museum & Leif Grundberg chef Länsmuseet Gävle
Vi har en tradition att avsluta varje Kunskapsdagen med en spaning in i framtiden. I år tyckte vi inte att det räckte med en spanare – utan vi bjöd in två. Både Länsmuseet i Gävle och Hälsinglands museum har ju fått nya chefer. Den ena lite nyare än den andra… Åsa Stenström är nytillträdd chef för Hälsinglands Museum och Leif Grundberg är sedan en kort tid chef för Länsmuseet i Gävle. Hur såg det ut i spåkulan? Ja, främst tryckte Leif och Åsa på det faktum att världsarvet är viktigt för vårt område och att samarbete måste prägla arbetet – både mellan olika aktörer i stort men såklart också mellan museerna. Det finns oändligt mycket att göra, vilket ger härliga möjligheter inför framtiden.
Åsa Stenström, Hälsinglands museum & Leif Grundberg, Länsmuseet Gävle
